Gränssättning för barn

Ni som har småttingar hemma.

Jag har en dotter på 2,5 år och har nu en enmånadsbebis. Jag var hemma med min dotter 2 år och 3 månader och har haft massor av tid för henne. Nu har hon börjat förskolan och lite senare fick hon ett syskon.

Eftersom jag har haft så mkt tid för henne så inser jag nu att vi inte haft några gränser för henne. Det har funkat så bra ändå. Men nu behövs gränser! Vi har börjat sätta det men fyfasen så jobbigt det är för oss alla att vänja oss :(. Vi känner inte igen varandra.

Nu verkar jag så arg hela tiden och tjejen ledsen hela tiden. Det verkar ta sin tid att vänja sig :( men det är nödvändigt.

Jag behöver era åsikter om gränssättning och gärna i vår situation.

Anonym (Sliten) skrev 2014-11-25 13:57:26 följande:

Där ser man hur viktigt det är.....

Jag kan bara peppa er att jobba vidare och stå på er. Och samtidigt ge stora barnet tid när det går, utan konkurrens med lilla. Så att hen också känner sig älskad och betydelsefull. Och så att det inte hela tiden går ut på att få stora "ur vägen" eller slänga åt henne/honom något så att hen håller sig lugn. Utan att verkligen engagera sig och ge av sin tid. Tex. på kvällen när den andra föräldern kommit hem.

Det är ett jäkla slit men det ger utdelning så småningom, jag lovar. Hela syskonskapet är ju ett OS i att dela med sig men det är såklart att det är ovant för alla i början.

Var orolig att första kommentaren skulle vara att det är försent att sätta gränser nu när hon har fått göra som hon vill så länge :) men nu känns det mer hoppfullt.

Gränssättning för barn

INNEHÅLL