30 år och bor fortfarande hemma!?

Det är väldigt svårt att inte ha några fördomar och människan är rätt bra på att sortera in folk i olika fack. Det går ju inte att titta på en människa utan att hjärnan målar upp en bild av vad man förväntar sig (det gäller både utseende/det man ser och förutsättningar/egenskaper)

Sedan skulle jag ju inte sluta prata med en person sekunden jag fick reda på en sådan här sak, men jag skulle ju ljuga om jag skulle skriva att jag inte skulle tycka det var konstigt och anta att det fanns problem bakom (sådant som jag undviker nu när jag är redo att söka något seriöst, någon att skaffa barn med osv)

Det har jag levt med hela tiden att folk har fördomar om. Sedan mellanstadiet har jämnåriga tyckt att jag har varit en konstig fetto som man inte ska vara vän med. Det är nog därför jag inte kommit någonstans bara för att folk tror en massa saker om mig som inte stämmer.

Jag flyttade hemifrån när jag var 16 år.

Tycker att det verkar konstigt om man fortfarande bor hemma när man är 30 år.

Men i dag kanske många tycker att det är bekvämt att bo hemma med många förmåner. Jag skulle inte vara tillsammans med någon som inte har egen lägenhet utan bor hos mamma & pappa.

Det är superkonstigt att bo hemma vid 30 år......!!

Herregud! Skaffa en bostad och sök bidrag på soc är väl bättre än att bo hemma vid den åldern!

Exakt!

Förhoppningsvis så bor väl alla "hemma", och är boendet stort så borde det vara bättre än att bo i "buske nr 5". Däremot så tror jag att det är viktigt att man respekterar varann som vuxna människor och tar ett vuxet ansvar. Har man inte så mycket att välja på så kanske valet inte är så svårt. 

Så du menar att man ska leva på samhället bara för att man inte ska bo hemma? Jag betalar inte skatt för att andra ska leva på oss

Onormalt som i icke norm. Det är ju inte speciellt vanligt.

Ja i mina ögon är det konstigt att vid 30 års ålder inte ha kommit längre i livet. Man borde antingen vara mitt uppe i en utbildning å vid 30års ålder borde man mha studiestöd å lån kunna flytta till studentbostad, bo inneboende eller dela lägenhet med tex klasskamrater. Är man klar med studierna har msn förhoppningsvis kunnat använda dessa för att hitta jobb. Hittar man inget inom sitt yrkesområden letar man på andra ställen. I min kommun tex behöver vi vikarier både inom. Förskoleverksamheten, äldrevården och lokalvård dvs städ hos bla kommunen... Så tänker jag. Vill ha en partner som är intresserad av att komma någonstans i livet, som är beredd att utmanas för Att utvecklas. Att bo hemma hos sina föräldrar tyder inte på ngn vidare intresse av att utvecklad å det är inte attraktivt i mina ögon...