Ni toleranta, "gillar olika" och invandringsvurmare, vad är ni rädda för?
Vad är det som gör er så rädda för att släppa lite på era PK-ideal, ens en liten aning?
Är det:
Rädsla för att stötas ut ur gemenskapen, att bli föraktad eller förskjuten av föräldrar eller släktingar?
Rädsla för vad andra ska tycka?
Rädsla för att inte bli sedda som goda och fördomsfria människor?
Rädsla för att ni på olika sätt kommer bli "straffade" om ni inte står för "de rätta" idealen och värderingarna? Och i så fall, vad skulle straffen bestå i?
Finns det en nyans av gudsfruktan hos er, att ni är rädda att ni inte kommer bli belönade i livet efter detta (om det nu finns något) om ni inte är så goda och toleranta ni bara kan vara?
Intressant att reda ut vad det beror på att ni är så auktoritära i ert tänkande angående "goda" och "onda" människor.
.