Trött och frågande bonusmamma
Anonym (BonusEva) skrev 2014-12-18 10:22:32 följande:
Jag har full förståelse för att det blir förändringar i tonåren. Problemet här är att pappan inte ser något. Han känns helt blind för vad som händer och vad de gör eller inte gör. Troligtvis har det kanske att göra med att jag alltid fixar allt och att han tror att jag överdriver. Skulle nog behöva åka bort ett par dagar för att han ska se... Men jag har märkt att de till viss del har en snedvriden syn på rollerna här hemma för när jag är borta någon kväll så hjälper de honom med matlagning, bortplockning, soppåse etc. Jag kan inte förstå varför de släpper allt när jag är hemma. Jag försöker och försöker prata med pappan om det men med så dålig respons. Han tycker så ofta synd om barnen bara för att de är skilda. Det är såklart synd om dem pga det men det kan ju inte göra att de inte behöver lära sig hur man agerar i ett hem....
Det sättet förstör bara barnen och deras utveckling, och ja som u sa visst har de snedvriden syn definitivt, pappan lär ju inte så hur enkelt blir det då för dig ?
Som sagt du måste nog ta ett seriöst snack med pappan först och sedan där ifrån utgå vad du ska göra.
Kanske som någon sa i ett inlägg att särboskap vore i så fall ett alternativ.
Förstår om du inte vill flytta men du är ju inte behöva slava runt för de för att det ska passa pappan.
Det där med att du ska säga till de, det klart du ska, precis som man tar en ren tallrik ur skåpet så kan man återlämna den i samma skick, det är sånt man får lära sig hemifrån annars kommer de ju att ha svårigheter i framtiden med tjejer då de kommer att ha egna hem.
Eller hur ?