• lindalicious

    Korta killar

    Jag hade nog förutfattade meningar om mig själv tidigare. Gick från min pojkvän (ex nu) som är 2.04 lång och bredaxlad, till att börja dejta en kille som var 169 lång och spinkig. Tänkte "hur ska det här gå, det kommer ju kännas som jag är ute och går med en liten pojke" och tänkte på hur det såg ut när vi gick bredvid varann då jag inte är smal.

    Det tog dryga två dejter sen hade jag släppt alla såna fåniga tankar. Han var mer man än de flesta jag träffat tidigar och jag kände mig alltid så trygg i hans sällskap. Han utstrålade liksom trygghet och lugn hela killen.

    Jag tänkte aldrig på hans längd efter det, den hade varken negativ eller positiv inverkan. Vi fortsatte inte dejta visserligen men det hade inget med längden att göra haha...

    Och även om jag vid första tanken föredrar en lite längre kille, skulle jag aldrig tacka nej eller inte ge en trevlig man en chans pga att han är kort. Längden skulle inte röra mig i ryggen alls idag sålänge jag känner mig trygg och bekväm i hans sällskap samt att vi har roligt ihop. Precis det jag önskar hitta hos en man oavsett om han är lång/kort, sitter i rullstol eller springer maraton, vit eller svart. Blir man kär så blir man, helt enkelt :)


    Don't get mad, get even.
  • lindalicious
    Anonym (strukturellt) skrev 2014-12-20 04:37:10 följande:

    Jaja lite bullshit generellt (klyscha). Men ok.

    Vad som är problemet är att du inte blir kär i en kille som inte faller inom dina preferenser. Sedan att du ger dig tillfälle för att i alla fall försöka hitta kärleken är ju i alla fall en hedersvärd ansträngning.


    Det var en historia från mitt liv. Inte bullshit.

    Och jo, det är ju exakt det jag blivit, flera ggr. Dvs kär i män som inte faller under mina preferenser.

    Gör du en tråd och vill ha svar så kan det ju vara en idé att inte vifta bort svar du får genom dina egna tankar om hur andra människor fungerar.
    Don't get mad, get even.
Svar på tråden Korta killar