Min mans humör förstör vårt förhållande
Som rubriken lyder: Min sambo har ett lynnigt humör. Väldigt små saker kan få en hel dag förstörd.
Några exempel: Han säger något lätt kritiskt åt mig. Jag ger svar på tal i ett lite skämtsamt tonfall (OBS! Det gällde inte något känsligt eller viktigt, utan en väldigt trivial grej). Sedan är han tystlåten och drar sig tillbaka nästan hela den helgen. Till slut kommer det fram att han tyckte att jag "betett mig kaxig mot honom". Själv hade jag glömt det hela i ungefär samma stund som det hände.
Vi är ute och promenerar. Jag ber honom (på ett snällt sätt) att gå lite långsammare. Då börjar han demonstrativt att gå med myrsteg i slow motion. När jag undrar vad han håller på med säger han "du ville ju gå långsamt!". Detta har hänt flera gånger. Sist blev jag så irriterad att jag struntade i honom och fortsatte att gå i mitt tempo. Det hela slutade med att han gick 50 meter bakom mig resten av tiden.
Eller när vi skulle ha myskväll och jag sitter och väntar på honom i soffan när han stökar i köket. Plötsligt kommer han in i vardagsrummet, sätter sig vid datorn och drar på musik i hörlurarna. När jag frågar honom om vi inte skulle titta på film så säger han i ett iskallt tonfall "nej, jag orkade inte vänta på dig". Då visade det sig att han var sur på att jag inte hämtat mitt te tillräckligt fort. Han sade inte till om det innan så jag fick en chans att hämta det jävla teet tillräckligt snabbt heller... Hela den helgen gick åt till surande.
Det här är alltså tre av många liknande exempel. Vi bråkar inte mycket annars, men det här förpestar min tillvaro. Även om det inte händer jätteofta så påverkar det mig väldigt mycket. Särskilt eftersom det aldrig går att förutse. Det kommer som en blixt från klar himmel.
Om det var så att han hade ett par "triggers" som gjorde honom förbannad så hade det också varit jobbigt. Men då skulle jag ändå kunna ta ställning till om jag ville acceptera det och undvika de sakerna. Men det finns ingen logik i hans beteende. Det verkar nästan som om han vill ha en konflikt för konfliktens skull ibland.
Vi är båda i 30-årsåldern och har varit ihop i ett par år. Jag märkte av de här tendenserna redan innan vi flyttade ihop, men jag insåg inte riktigt vidden av problemen förrän vi blev sambo. Nu undrar jag: Vad tror ni om hans beteende? Är det någon störning? Skulle ni tycka det var "tillräckligt" för att göra slut?