Jag har inte ork att dra min långa historia nu men kortfattat så lämnar man mannen så fort som möjligt, struntar i alla detaljer, fattar att det är hans problem och så skiljer man sig utan att barnen får veta nåt om vad som har hänt.
Jag tycker det är skillnad om mannen tänker fortsätta med den han varit otrogen med eller inte. Om han ska det så är ju läget "pappa har träffat en ny kvinna", men om han bara knullat runt (
) som mitt ex gjorde (mestadels, även om det var längre affärer också) så vet jag inte varför man ska blanda in barn i det. Jag tycker att barnen kan få vara ovetande om föräldrarnas sexliv liksom.
Räcker det inte med att berätta att man är ledsna på varandra osv?
I vårt fall sa vår son långt innan separationen att "pappa inte är snäll mot mamma", fast det inte förekom bråk alls. Däremot dålig stämning. Han är redan så negativt inställd mot sin pappa att jag vill inte spä på det (nu vet jag inte om sonen skulle reagera åt något håll om jag berättade att pappa varit otrogen med olika kvinnor, jag tror inte han relaterar till sex ännu mer än sådär barnsligt att det är rätt äckligt, det skulle bli så abstrakt och konstigt att diskutera detta med honom)
Men jag ska faktiskt kolla på det där klippet om det finns att se på TV4play, för jag har inte alls lyckats gå vidare efter vår separation för snart ett år sen...så jag behöver all möjligt inspiration eller hur man ska uttrycka det.
Om jag går till mig själv så skulle det inte alls vara ett stort trauma om jag idag fick veta att min mamma varit otrogen mot min pappa för 25 år sen. DÅ däremot hittade jag någongång lustiga meddelanden som hon fått ("olycklig-kärlek-dikter", "det kan aldrig bli vi...") och då när jag var tonåring hade det varit väldigt jobbigt för mig att hantera saken om vi skulle haft samtal om det hemma, tror jag.