• Anonym (Enkelt)

    Varför gör ni det så jävla omständigt?

    Jag har en fråga som jag har undrat över hur länge som helst och man ser trådar om överallt.
    Varför i hela friden gör ni nyblivna föräldrar allt så jävla svårt och omständigt?
    Helt ärligt så verkar det som att hela världen kretsar kring den nyblivna mamman och att allt är så jävla svårt jämt.

    Nej vi kan inte åka till svärföräldrarna för det är för långt och jag gillar inte dom. Nej dom kan inte åka hit för jag vill inte att någon annan håller i bebisen. Nej jag kan inte gå utanför dörren för bebisen behöver mamma och bara mamma. Vi har ju ett band från magen. Nej pappan får inte vara "barnvakt". Mamma mamma mammma mamma.
    Nej ingen får komma hit på minst 5 månader för vi måste få in rutiner, matningen är jobbig, vi sover dåligt osv osv osv.

    Jag tycker personligen att alla nyblivna föräldrar speciellt förstagångsföräldrar verkar tro att det är världens största grej att få barn och det ska göras så jävla omständigt som möjligt.

    Vi fick första besöket redan på bb. BB tar inte emot besök men vi gick ner till en lugn korridor och mötte dom. Gick jättebra.
    Sen när vi kom hem bodde en släkting till oss där 1 vecka för hon behövde sovplats. Gick också jättebra.

    Inga problem att hälsa på mina släktingar 3-4 timmar bort. Nej för vet ni vad. Man kan stanna på vägen. chockerande va?
    Gick lika bra att vara där som att vara hemma. Bebisen fick mat och sova ändå. Vår bebis fick både bröstmjölk och ersättning i början. Så nätterna då sov jag som mamma i alla fall 6-7 timmar i sträck och PAPPA tog sitt barn för vet ni vad? Pappa är ingen jävla barnvakt. Han är minst lika viktig som mamman och har lika stort ansvar.

    Vårt barn har fått precis lika mycket tid med mamma som med pappa innan han började jobba igen efter 8 veckor.

    Vi har lämnat iväg henne också. ibland 1 timme ibland 2 och några gånger en hel kväll så vi kunnat äta middag och gå på bio. Och det har gått hur bra som helst för farmor och farfar är fantastiska och hon älskar dom och har det jättebra där. För även om vi är föräldrar så är vi inte bara föräldrar utan vi är man och fru också och behöver egentid. Man slutar inte behöva egentid bara för att man blir förälder och det är INGET fel i att vilja ha det.

    Och nej man behöver inte sitta hemma första halvåret med sitt barn för att det finns baciller ute eller för att det är omständigt. Man tar med mat, blöjor ombyte och sen räcker det rätt långt.
    Man behöver inte göra ett helt företag av att åka någonstans bara för att man har ett barn.

    Och det kanske viktigaste utav allt. Barn ska INTE styra familjen. Klart man måste se till deras behov men man behöver inte ändra hela livet för att dom ska få som dom vill. för när dom föds är dom individer utan rutiner och utan speciella sätt att göra allt på. Och jag vet inte hur alla andra gör men vi har då i princip samma liv nu som innan för vår dotter hänger med på ALLT. Hon har anpassat sig efter hur vi lever och mår jättebra av att leva lika.
    Det är inga problem.

    Så kort sagt SLUTA GÖRA ALLT SVÅRARE ÄN VAD DET ÄR!!!

  • Svar på tråden Varför gör ni det så jävla omständigt?
  • Monkii
    Anonym (Enkelt) skrev 2015-02-03 11:24:57 följande:

    Handlar inte om att jag är feg. Det handlar om att det inte hör hit. Och jag har redan sagt det jag har att säga om det. Jag lever som så att jag tror att allt vi får i livet vare sig det är sjukdom och olycka eller kärlek och rikedomar så har vi dragit till oss det själva med vårt sätt att tänka och leva. Jag har många bevis för det i mitt liv men sen behöver inte alla tro på det.

    Kort och gott negativa tankar och levnadssätt attraherar negativa omständigheter som sjukdom och olycka.

    positiva tankar och ett positivt levnadssätt attraherar mer positiva saker.

    slår du i tån på morgonen och man blir grinig brukar ofta resten av dagen gå i samma mönster.

    Men kan man släppa det och återgå till den positiva inställningen och tankesättet så blir det inte så.

    Jag lever så och tror så men tvingar ingen annan att tänka så. Men å andra sidan så är mitt liv kantat av bara positiva saker och har alltid varit. Så om det funkar eller ej går att fundera på men jag tänker inte ändra mitt sätt att tänka för jag tycker det fungerar. Jag har alltid lyckats med allt jag tagit mig för. Från utbildning till giftermål och barn. Och det fantastiska är att min man tänker lika. 

    Det är vad jag tror. Men kan vi lägga ner detta nu då det inte är det tråden handlar om.


    new-age-flum!!
  • Irma01
    Anonym (Enkelt) skrev 2015-02-03 11:35:34 följande:
    självklart är jag ödmjuk och empatisk utåt mot människor jag träffar. Jag springer ju inte omkring och slänger detta i ansiktet på dom. Men nu blev detta en diskussion och jag säger bara hur jag tror.

    Och oavsett vilka förutsättningar man föds in i vare sig det är fysiskt eller socialt så är det bara en själv som sätter gränserna. Vad du än säger så kommer jag säga samma sak.

    Mår du psykiskt dåligt så är det ett val att bli bättre. Har du dålig fysik så är det ett val att bli bättre. Är du född in i en lågutbildad låginkomsttagande familj så är det ett val om du också vill bli det. Allt handlar om val. Inga drömmar är för stora. Det är tankesätt som ditt som begränsar världen. tyvärr
    Men vilket barnsligt och omoget sätt att se på saker. Men vad bra för dig, om ett av dina barn får leukemi t.e så är det bara för dig att säga "ryck upp dig nu!" så ordnar det sig. Jag menar, då är det ju ditt barns eget fel...

    Eller har jag missförstått det hela?

    Klart man kan påverka sitt liv när det gäller utbildning, lön, lycka osv men det finns faktiskt vissa saker som ingen kan påverka. Uppenbarligen har du aldrig råkat ut för riktiga svårigheter, för de gör en starkare, ja, men de ger också en ny infallsvinkel och först och främst lite mer empati och förståelse, två saker du verkar totalt sakna.

    Och för din information så kan positiva människor som tränar, äter rätt, röker inte, dricker inte osv få sjukdomar...

    New age flum var exakt rätt beskrivning.
  • Anonym (Enkelt)
    Anonym (O) skrev 2015-02-03 14:03:26 följande:
    Jag blir riktigt mörkrädd för ditt tänkande! Hoppas att du inte kastar skuld på dig själv, din man, dina barn vid ev. sjukdomar eller olyckor!

    För övrigt tycker jag inte att det är ett positivt synsätt att tycka att alla andra 'gör allt så jävla ktångligt'.
    klart jag inte skulle göra det. Alla kan inte vara positiva jämt så klart. Men poängen är den att man själv har ansvar.
  • Anonym (Enkelt)
    Irma01 skrev 2015-02-03 14:44:06 följande:
    Men vilket barnsligt och omoget sätt att se på saker. Men vad bra för dig, om ett av dina barn får leukemi t.e så är det bara för dig att säga "ryck upp dig nu!" så ordnar det sig. Jag menar, då är det ju ditt barns eget fel...

    Eller har jag missförstått det hela?

    Klart man kan påverka sitt liv när det gäller utbildning, lön, lycka osv men det finns faktiskt vissa saker som ingen kan påverka. Uppenbarligen har du aldrig råkat ut för riktiga svårigheter, för de gör en starkare, ja, men de ger också en ny infallsvinkel och först och främst lite mer empati och förståelse, två saker du verkar totalt sakna.

    Och för din information så kan positiva människor som tränar, äter rätt, röker inte, dricker inte osv få sjukdomar...

    New age flum var exakt rätt beskrivning.
    jag får ju tro vad jag vill precis som du får tro vad du vill. visst är det bra?

    Jag tvingar ingen att tro på det jag tror på.

    självklart har jag empati och kan vara ödmjuk. Jag menar, inte fan säger jag att nej det är ditt eget fel att du fick cancer. Det är mina tankar och så jag lever och jag springer ju inte och trycker det i ansiktet på folk i min omgivning.

    jag menar någon jävla spärr har man ju. men bara för att jag tror och tänker på mitt sätt gör det inte mig oempatisk. Bara för att jag uttrycker detta i en tråd på internet liksom.

    jag menar man kan ju vara ödmjuk mot en människa även om man själv tänker att denne är totalt jävla idiot. Så en persons tankar och levnadssätt gör en inte automatiskt oempatisk.

  • Monkii
    Anonym (Enkelt) skrev 2015-02-03 15:24:10 följande:

    klart jag inte skulle göra det. Alla kan inte vara positiva jämt så klart. Men poängen är den att man själv har ansvar.


    För vilka åkommor och bekymmer har man själv ansvar?
  • Anonym (Enkelt)
    Monkii skrev 2015-02-03 15:30:58 följande:
    För vilka åkommor och bekymmer har man själv ansvar?
    Men nu orkar jag verkligen inte med det här längre. Skit i hur jag tycker och tänker. Du tycker ju uppenbarligen att mitt tänk är idiotiskt så vad spelar det för roll?

    Jag menar inte att man har specifikt ansvar för vissa åkommor eller så utan mer att negativ inställning leder till att man drar till sig negativa saker. Som sjukdom och lidande. Så enkelt. så snälla lägg ner nu.
  • Batmamba
    Anonym (Enkelt) skrev 2015-02-03 11:35:34 följande:

    självklart är jag ödmjuk och empatisk utåt mot människor jag träffar. Jag springer ju inte omkring och slänger detta i ansiktet på dom. Men nu blev detta en diskussion och jag säger bara hur jag tror.

    Och oavsett vilka förutsättningar man föds in i vare sig det är fysiskt eller socialt så är det bara en själv som sätter gränserna. Vad du än säger så kommer jag säga samma sak.

    Mår du psykiskt dåligt så är det ett val att bli bättre. Har du dålig fysik så är det ett val att bli bättre. Är du född in i en lågutbildad låginkomsttagande familj så är det ett val om du också vill bli det. Allt handlar om val. Inga drömmar är för stora. Det är tankesätt som ditt som begränsar världen. tyvärr


    Ja, visst vore det bra om all världens HIV-positiva kunde välja att bli friska. Om min moster hade kunnat välja bort sin cancer så att hennes barn slapp bli moderlösa.

    Och tänk vad dum jag måste vara som sitter här och väljer att vara rörelsehindrad! För att inte tala om min kompis med livslång depression. Så fånigt av henne av henne att inte välja att bli glad igen. Och den förståndshandikappade pojken jag känner; varför skärper han inte till sig och blir kvicktänkt? Obegripligt.

    Jävla idiotisk tankesätt. Fan så in i helvete pantat.

    Och du tror att du är ödmjuk för att du inte kastar det här i ansiktet på folk du träffar öga mot öga. Bara det säger att du inte ens fattar vad ordet ödmjuk betyder.

    Jag tyckte du lät otrevlig i din trådstart, men med det som kommit fram under trådens gång tycker jag att du verkar vara en mycket obehaglig och skrämmande person.

    Ajö.
  • Batmamba
    Anonym (Enkelt) skrev 2015-02-03 15:24:10 följande:

    klart jag inte skulle göra det. Alla kan inte vara positiva jämt så klart. Men poängen är den att man själv har ansvar.


    Men gud så fint av dig. Din egen familj har ingen skuld vid sjukdom etc, bara alla andra.
  • Anonym (kl)
    Anonym (Enkelt) skrev 2015-02-02 20:37:02 följande:

    och nej jag har inte med det att göra hur andra gör. Hela tråden är ju bara en fråga på VARFÖR folk gör det så svårt. har aldrig sagt hur folk SKA göra.


    Jo men om man läser sista meningen i din ts var det det du gjorde, med versaler och massa utropstecken.

    jag blir i alla fall ledsen av att läsa sånt här. Jag tycker jag hade en positiv inställning till graviditet. Ändå fick jag 6 missfall innan jag lyckades få mina två barn. Och det var mitt eget fel? Varför ska man inte kunna bli ledsen för att du skriver kommentaren på nätet i stället för att säga den i folks ansikte?

    Sedan tycker jag du har en tråkig inställning till hur barnet ska anpassa sig till föräldrarna och ej tvärtom. Nu går mina barn i skolan men givetvis anpassar vi livet efter alla i familjens önskemål och behov.

    Sedan undrar jag om du är medlem i någon frikyrka eller liknande (typ livets ord)? Jag tycker tankarna påminner om deras framgångsteologi.
  • Batmamba
    Anonym (kl) skrev 2015-02-04 09:03:46 följande:

    Jo men om man läser sista meningen i din ts var det det du gjorde, med versaler och massa utropstecken.

    jag blir i alla fall ledsen av att läsa sånt här. Jag tycker jag hade en positiv inställning till graviditet. Ändå fick jag 6 missfall innan jag lyckades få mina två barn. Och det var mitt eget fel? Varför ska man inte kunna bli ledsen för att du skriver kommentaren på nätet i stället för att säga den i folks ansikte?

    Sedan tycker jag du har en tråkig inställning till hur barnet ska anpassa sig till föräldrarna och ej tvärtom. Nu går mina barn i skolan men givetvis anpassar vi livet efter alla i familjens önskemål och behov.

    Sedan undrar jag om du är medlem i någon frikyrka eller liknande (typ livets ord)? Jag tycker tankarna påminner om deras framgångsteologi.


    Jag associerar också det här med extrem religiositet. Mest får jag ändå vibbar från gammal folktro/skrock - när man trodde att sjukdomar, missbildningar etc var ett straff för den som misskött sig mot småknytten, typ, begått brott mot tabun eller syndat på något vis (i TS fall: haft "fel" tankar).

    Man hade ju hoppats att folk, en medicinsk revolution senare, skulle ha hunnit komma på andra tankar. Men det är ju så att kulturer tar vääääldigt lång tid att förändra. Visst är det intressant ur en etnologisk synvinkel att trosföreställningar som förmodligen är flera tusen år gamla lever kvar. Men mest tycker jag att det är skrämmande...
  • Irma01
    Batmamba skrev 2015-02-04 10:12:29 följande:
    Jag associerar också det här med extrem religiositet. Mest får jag ändå vibbar från gammal folktro/skrock - när man trodde att sjukdomar, missbildningar etc var ett straff för den som misskött sig mot småknytten, typ, begått brott mot tabun eller syndat på något vis (i TS fall: haft "fel" tankar).

    Man hade ju hoppats att folk, en medicinsk revolution senare, skulle ha hunnit komma på andra tankar. Men det är ju så att kulturer tar vääääldigt lång tid att förändra. Visst är det intressant ur en etnologisk synvinkel att trosföreställningar som förmodligen är flera tusen år gamla lever kvar. Men mest tycker jag att det är skrämmande...
    Kan bara hålla med dig. Skrämmande är det. Dessutom känns det som att TS är en hycklare: hon tänker en sak, säger ett annat till människor hon möter (och kallar det att vara empatisk), och hennes tro gäller för alla andra men inte hennes familj...
    Och vågar egentligen inte stå för det eftersom hon är anonym.

    Det är iaf vad jag förstår av hennes olika inlägg.
Svar på tråden Varför gör ni det så jävla omständigt?