Deras son är bög och jag försöker hjälpa dem med lögner...
Mina vänners ena son har kommit ut som bög, en så fin pojke som vännerna haft så stora förväntningar på.
Han har förut haft flickvänner och inte visat några tecken på att vara fikus alls.
Men nu är det alltså slut på friden.
Till råga på allt pratar han om att gifta sig med sin pojkvän!
Jag försöker få dem att förstå att han ju är precis samma kille som innan och att det väl inte är så tokigt med svärson istället för svärdotter.
De menar på att svärsöner har de ju via sin dotter som ju är "normal".
Min väninna gråter över barnbarnen hon inte kommer få, jag tröstar med allt jag kan komma på.
Men nu till problemet... jag skäms men, jag tycker som hon och förstår hennes sorg!
Jag babblar en massa om kärlek utan gränser och adopterade barn men jag ljuger för mig själv och skulle känt precis likadant som hon!!!
Jag har svårt att bete mig som vanligt mot sonen, har alltid sett honom lite som ett "extra barn" då jag känt honom hela hans liv. Har t o m bytt blöjor på honom som liten... och nu är han bög.
Hans fina kropp ska smekas av en annan man... och jag ljuger mig blå för att trösta hans mamma.
Borde jag kanske hålla tyst istället?
Ge mig inte en massa dravel om hur normalt det är att vara homo, jag vet att set är det. Men inte med HONOM, denna underbara kille!
Borde jag tiga, eller ska jag säga som jag verkligen tycker?
Vad fan ska jag göra?
Jag kommer garanterat bli bjuden på "bröllop" när han gifter sig, jag vill inte se det. Jag vill verkligen inte, hur ska jag göra för att slippa?
Mesa med och sedan ringa mig sjuk... har jag tänkt men vet inte om det är genomskilningt... fast det är det ju inte om jag mesar med.
Hjälp!!!
Som ni ser är allt en enda röra.