Inlägg från: Anonym (Skäms) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Skäms)

    Deras son är bög och jag försöker hjälpa dem med lögner...

    Mina vänners ena son har kommit ut som bög, en så fin pojke som vännerna haft så stora förväntningar på.
    Han har förut haft flickvänner och inte visat några tecken på att vara fikus alls.
    Men nu är det alltså slut på friden.
    Till råga på allt pratar han om att gifta sig med sin pojkvän!

    Jag försöker få dem att förstå att han ju är precis samma kille som innan och att det väl inte är så tokigt med svärson istället för svärdotter.
    De menar på att svärsöner har de ju via sin dotter som ju är "normal".

    Min väninna gråter över barnbarnen hon inte kommer få, jag tröstar med allt jag kan komma på.

    Men nu till problemet... jag skäms men, jag tycker som hon och förstår hennes sorg!
    Jag babblar en massa om kärlek utan gränser och adopterade barn men jag ljuger för mig själv och skulle känt precis likadant som hon!!!

    Jag har svårt att bete mig som vanligt mot sonen, har alltid sett honom lite som ett "extra barn" då jag känt honom hela hans liv. Har t o m bytt blöjor på honom som liten... och nu är han bög.
    Hans fina kropp ska smekas av en annan man... och jag ljuger mig blå för att trösta hans mamma.

    Borde jag kanske hålla tyst istället?
    Ge mig inte en massa dravel om hur normalt det är att vara homo, jag vet att set är det. Men inte med HONOM, denna underbara kille!

    Borde jag tiga, eller ska jag säga som jag verkligen tycker?
    Vad fan ska jag göra?

    Jag kommer garanterat bli bjuden på "bröllop" när han gifter sig, jag vill inte se det. Jag vill verkligen inte, hur ska jag göra för att slippa?
    Mesa med och sedan ringa mig sjuk... har jag tänkt men vet inte om det är genomskilningt... fast det är det ju inte om jag mesar med.

    Hjälp!!!

    Som ni ser är allt en enda röra.

  • Svar på tråden Deras son är bög och jag försöker hjälpa dem med lögner...
  • Anonym (Skäms)
    Anonym (va?) skrev 2015-01-31 12:16:47 följande:

    Är du kär i killen eller?  Och är ledsen nu när du vet att du inte har en chans? Låter som det


    Jag?
    Kär i honom?
    Nej definitivt inte, ser honom som sagt som en "extra son".
    Har egna barn i hans ålder.
  • Anonym (Skäms)
    Anonym (Hm) skrev 2015-01-31 12:58:47 följande:

    Men han som person har ju inte ändrats?! Bara för att han vågar visa sin sexualitet nu så har ju inget annat ändrats? Tänk vad han måste ha plågats genom åren med att ha flickvänner han eg inte gillade..

    Var glad för hans skull istället!!


    Det hela är jättesvårt, de tror verkligen på det jag säger.
    De tror att jag tycker att det är ok.
    Jag LJUGER för dem och det är DET som är problemet!

    Jag vill känna som du säger men jag kan inte.

    Häromdagen kramade han om mig och tackade för att jag står upp för honom, behöver jag säga att jag skämdes ännu mer?
    Jag vill inte ljuga men kan inte säga sanningen.
  • Anonym (Skäms)
    Anonym (va?) skrev 2015-01-31 13:01:47 följande:

    Ok tyckte det var konstigt formulerat "hans fina kropp ska smekas av en annan man" låter som att du vill vara den som smeker hans fina kropp ;)

    Men får utgå från det du säger och jag har en bra lösning på "problemet". Du undrade om du skulle säga hur du verkligen känner. Jag tycker absolut du ska göra det. Inte till enbart mamman utan även till denna fantastiska unge man. Du verket honom som en verklig toppenkille och eftersom jag är en som gillar när det går bra för folk och de är lyckliga så hoppas jag såklart att han ska bli det. Då slipper du nog bli bjuden på bröllopen och se honom tillsammans med den som gör honom lycklig. Bra för båda två, du slipper se det och han slipper ha folk som tycker han borde vara på nått annat sätt i sitt liv. Slutet gott allting gott :) lycka till!


    Ja det kanske var konstigt formulerat, ser det själv så h är i efterhand.

    Jag vet inte, han litar så på mig... hans föräldrar är barndomskamrater. Rynkar på näsan
    Jag har liksom målat in mig i ett hörn, vad fan skulle jag blanda mig i detta för från första början!!!
    Varför kunde jag bara inte hållt käften och ställd mig neutral?

    Och nu ska jag erkänna en sak till... jag hoppas att han är bisexuell åtminstone. Så kanske kanske han kan träffa en tjej istället.
  • Anonym (Skäms)
    Anonym (va?) skrev 2015-01-31 13:14:41 följande:

    Oj, såg nu vad konstig min text blev. Skriver från mobilen. Ber om ursäkt för det.

    Du får la känna efter vad du tycker är viktigast, att föräldrarna stöttas i sina tankegångar och att du får tala om hur du faktiskt känner eller att sonen tror att han har ditt stöd. Risken är ju såklart att sonen blir ledsen om du säger nått. Men bara du kan ju avgöra om det är värt det. Du slipper i alla fall bröllopet om du säger nått ;)


    Ingen  fara, skriver aldrig själv från mobilen då det alltid blir fel, Förvånad

    Jag måste verkligen tänka igenom detta, hur jag än gör så blir någon ledsen.
    Bröllopet kommer jag inte att gå på oavsett.

    Tänk om någon av dem är medlem här... då fattar de nog.
    Det hade egentligen varit det allra bästa.
  • Anonym (Skäms)
    lövet2 skrev 2015-01-31 13:18:41 följande:

    Det finns ju ett gammalt citat som går ungefär så här: "Jag delar inte dina åsikter, men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem!".

    Att du tröstar dina vänner och står på sonens sida är ingen lögn. Att du drar fram positiva saker är ingen lögn. Du ställer upp för dem för att du vet att det är rätt att göra det, och att dina innersta tankar bara är fördomar. Alla har fördomar, men du trycker tillbaka dem för att göra vad som är rätt. Jag förstår faktiskt inte varför du skulle ha skuldkänslor för det?


    Tack så jättemycket!

    Vilken bra tanke du gav  mig där!
    Du har helt rätt"

    Tack igen!
  • Anonym (Skäms)
    eber4 skrev 2015-01-31 14:01:18 följande:

    Fy fan vad jag föraktar er homofober. Vedervärdiga människor.


    Fast du har fel om mig.
    Så du kan lägga ditt hat hos någon annan.
    MEE83 skrev 2015-01-31 14:38:49 följande:

    Nyttig väckarklocka för er. Hur gammal är sonen?

    Pro tip, sluta tänk på honom på ett sexuellt sätt, då blir det inte konstigt, du behöver inte sätta dig in i vad han gör sexuellt med andra personer. Varför tänker du ens på det? Jag har en nära kusin i samma ålder som mig själv och inte fan försöker jag sätta mig in i vad han gör med sin partner. Är inte intresserad av att veta.

    Vi umgås som två "normala" kill kompisar när vi träffas, vilket vi inte gör super frekvent nu, då han lever i Storbritannien med engelsk snubbe, som är officer i armén, The Princess of Wales's Royal Regiment, men när vi träffas så tjötar vi om våra gemensamma intressen, kollar på fotboll, tränar och bara pratar om livet i allmänhet. 

    Jag säger som min kusin när han kom ut(då var han 18 år, nu 30 år), han skickade ut ett mass email till hela tjocka släkten, man kan väl säga att kontentan av det, om man kokar ner det, var...

    "jag är homo, köp det eller dra åt helvete" .

    Hans farsa, dvs min morbror, var en klassisk, konservativ homofob för övrigt, han är ju dock ingen idiot, så han köpte det, eftersom det är hans son.

    DU borde göra som du själv vill, klarar du inte av att acceptera att din väninnas son är bög så är det väl ingen idé att dra massa vita lögner, sådant kommer ofta fram till slut ändå.


    Jag ska jobba på det, kanske tiden kan ändra mina känslor men just nu är det bara jobbigt.
    Å ena sidan är jag glad för hans skull som äntligen våga komma ut, å andra sidan sörjer jag hans gamla jag... som sagt är han son en extrason och vi står varandra nära.


  • Anonym (Skäms)
    Anonym (va?) skrev 2015-01-31 18:10:20 följande:
    Jag tror faktiskt att om du fortsätter umgås med honom så kommer du märka att han är precis samma person som innan, och du kommer släppa hela grejen. Tror bara du behöver tid att vänja dig. För sakerna du säger är kloka, bara att du inte själv helt tror på dem ännu. En dag kommer du göra det. Vem vet, en dag kanske du till och med går i tåget "Stolta föräldrar" på prideparaden ;) 
    Jag hoppas du har rätt, det kanske löser sig.
    Men att gå som stolt förälder kommer jag inte att göra, jag har ju dessutom inga homosexuella barn.
  • Anonym (Skäms)
    eber4 skrev 2015-01-31 18:21:03 följande:
    Anonym (Skäms) skrev 2015-01-31 17:51:24 följande:

    Fast du har fel om mig.

    Så du kan lägga ditt hat hos någon annan.Jag ska jobba på det, kanske tiden kan ändra mina känslor men just nu är det bara jobbigt.

    Å ena sidan är jag glad för hans skull som äntligen våga komma ut, å andra sidan sörjer jag hans gamla jag... som sagt är han son en extrason och vi står varandra nära.


    Fel om dig? Sorry men "en så fin pojke som vännerna haft så stora förväntningar på" är att värdera människor efter sexualitet. Klassisk homofobi. Försök inte frånsäga dig ditt eget ansvar genom att inte använda rätt etiketter på din fobi.
    Mitt ansvar för vad?

  • Anonym (Skäms)
    eber4 skrev 2015-02-01 07:19:54 följande:
    Ditt ansvar för dina värderingar.
    Mina värderingar är helt och hållet min privatsak.
  • Anonym (Skäms)
    eber4 skrev 2015-02-01 10:55:25 följande:
    Varför ger du uttryck för dem här om du anser dem vara din privatsak? Du skriver ett inlägg om hur du slits mellan dina värderingar kring sexualitet och vänskap, och sen kölar du dem din privatsak.
    Nu avslutar jag denna diskussion.
    Tackar för de konstruktiva råd och tankeväckare jag fått, påhoppen väljer jag att bortse från.

    Jag hoppas jag kan förlika mig med detta som pågår och kan jag inte det så får jag helt enkelt acceptera det.

    Tack för mig.
Svar på tråden Deras son är bög och jag försöker hjälpa dem med lögner...