Varför blir bara män man själv är helt ointresserad av förtjust i en och tvärtom?

Välkommen i klubben! Det här är väl helt naturligt. Du är inte heller intresserad av vissa personer, eller hur, samma fenomen fast tvärt om.

Jag har 2 beundrare som jag inte är intresserad av vilket jag tydligt talat om. Den ena säger att han älskar mig men jag tolkar det bara som att han behöver någon som tar hand om honom, och den andra vill ha sex. Ingen av dem kommer att få mig utan får nöja sig med att ha mig som vän.

Visst är det jobbigt att avvisa någon, men har man inga känslor så har man inte. Jag måste säga att jag känner mig jagad för att de vill ha någonting av mig som jag inte kan ge. Varför måste jag försvara mig, är det så svårt att acceptera mitt nej?  

Självklart att Amor kommer att träffa dig, förr eller senare.

Känner igen mig. Blev deprimerad efter ett tag och trodde att jag fick nöja mig, men sedan träffade jag honom med stort H och allt blev helt plötsligt så enkelt och så rätt.

Det har inte slagit dig att det kanske är för att du har för höga krav ? Du vill ha nån som är mer intressant än dig själv och de som egentligen ligger mer i nivå med dig tycker du inte duger.

Nej, jag känner inte igen mig. Om jag inte varit intresserad av en beundrare så har det alltid funnits en god anledning till det.

Är han snäll och trevlig när du måste hålla honom på en armlängds avstånd? Är det snällt och trevligt att han ringer och säger att ni måste ses och diskutera hans intresse för dig? Varför är det märkligt att du inte är intresserad av honom?

Angående den andra killen, vad gör du när han verkar ointresserad av dig? Backar du? Är det uttalat att ni dejtar?

Min egen erfarenhet är att det är väldigt uppenbart när kvinnor är intresserade och att de flesta män uppskattar det och blir mycket mer benägna att bli intresserade då. Det är nog rätt tydligt när en tjej inte är intresserad i en kompis relation, men däremot är det nog väldigt vanligt att när en kille och en tjej umgås under en längre så är det stor chans att intresse uppstår hos ena eller båda parterna.

Tror det är svårt att komma runt speciellt om nån av dem är singlar. Jag är själv kille och många tjejer som man egentligen inte klickar med kan man ändå börja bli lite intresserad av om man umgås tillräckligt ofta, vill alltså poängtera att det inte är tjejen som sådan utan tiden man umgås. Lustigt nog för mig har jag aldrig blivit så intresserad av de snyggaste tjejerna som har stabila relationer för då är man mer mentalt inställd på att det ska vara en kompisrelation. De som är mer ordinära har man inte haft uppe garden och det har kanske lite bara hänt. Hurusom tror jag nog att du får räkna med att sånt kan hända. 

Ja , man känner igen sig. De man själv intresserar sig för är känner inte detsamma och tvärtom.

Träffade en för ett par år sen och jag kände direkt att han inte var nåt för mig. Men jag gav honom en chans till för att se om man inte hade för bråttom ifall man kanske ändrade sig. Men nej, det var ingen skillnad!!

Ibland kan det säkert vara så att man har för bråttom och känner man vid första dejten att det inte var nåt så säger man tack och hej!! Känner båda samma sak så är det ju en annan sak!

Sen var det för 2 år sen så intresserade jag mig för en som man lärde känna genom gemensamma vänner. Verkade som han var lite intresserad av mig med och det gick tom så långt att vi kysstes hemma hos honom! Iaf så gick han sen tillbaka till sitt ex (vart isär typ 2 år eller så)

Är också blyg egentligen, vilket ställer till problem ibland.

Inga problem att träffa den jag är intresserad utav, umgås med osv men det är kontakten emellan som ställer till det.

Man är mer feg då!

Svårt för att ta kontakt spontant sådär utan att ha någon speciell anledning! Precis som om det vore så hemskt att bara ringa och tjöta lite!!

Lättare om personen bor på gångavstånd då kan man "ha vägarna förbi" men bor de flera mil ifrån så går det ju inte alltid!!

Det växte fram mellan mig och den gemensamma vännen. Tyvärr så slutatde det som det gjorde! Så typiskt

Den sista som var intresserad utav mig men jag inte utav honom var en som precis hade dumpat en vän till en vän. Och låt säga att jag hade varit intresserad utav honom så hade jag inte tagit min chans då för att det hade inte känts rätt.

Man kan ju tänka hur fasiken han tänkte där!?

Din killkompis är också drabbad av samma fenomen.

Jag tror att en bidragande orsak till 'fenomenet' är att du i din osäkerhet och försiktighet sänder ut signaler som får killarna att backa.

Om du är riktigt intresserad och känner att du riskerar något så backar du och det uppfattas av killarnadu är intresserad av som att du inte är seriöst intresserad. De går helt enkelt vidare.

Där har din killkompis med sin hybris en bättre ingång - han tar inte bara ett utan fler avvisanden utan att backa från att visa det han känner.

Det finns något att lära sig från det här.