varför skaffa barn sent? tänker många fel?

Jag förstår absolut att man vill vänta. Jag och min man fick vårt första barn strax innan jag fyllde 21 och han 23. Då tyckte vi det var lagom men även om vi absolut inte ångrar att vi skaffade barn så kan man ju se att vi båda mognat betydligt och har ett annat tankesätt nu när jag är 25 och maken 27. Vi är fortfarande inte gamla men äldre, smartare och tryggare i oss själva tror jag. Runt 24-25 hade jag nog varit mer mogen för att få mitt första barn tror jag. Nu har vi väntat med syskon istället för att jag ska avsluta mina universitetsstudier samt att vi ville köpa hus osv, vilket vi gjort. Nu känns det som att vi är mer ekonomiskt och även mentalt där vi borde vara. Det kommer kännas skönt den dagen när vi får syskon till vår son och vi kan dela lika på föräldraledigheten, inte skynda oss att sätta barnet på dagis så fort det fyllt ett år osv. Jag ska säga till mina barn att de behöver inte resa världen runt eller göra massa konstiga saker bara för att de är unga, men vänta tills ni kommit några år in i 20-årsåldern, så ni hinner skaffa en utbildning, få ett jobb, kanske hunnit vara tillsammans ett tag osv. Det är lättare då. Dessutom kan jag ju säga att de gånger vi har haft barnvakt åt vår snart 4,5 årige son kan räknas på ena handen, trots att makens föräldrar är under 60 och min mamma är strax över.