Olyckligt kär - hur slutar man att vara kär i någon?
Jag är en tjej som har gått och kärat ner mig så in i helskotta i en instruktör på den träningsanläggning jag går på att jag seriöst håller på att smälla av. Kan inte sluta tänka på henne och har gått omkring med ett konstant pirr i magen det senaste halvåret. Sover knappt om nätterna, har ingen aptit, får hjärtklappning av att tänka på henne och blir helt skakig/röd i fejjan så fort jag är i närheten av henne. Har börjat träna mer och mer för att kunna spana in henne oftare och under de träningspass hon leder så kan jag knappt koncentrera mig på att göra rörelserna utan vill bara skutta omkring eller springa fram och ge henne en puss.
Problemet är att jag vet att det aldrig kommer att bli vi två, det finns inte en chans! Inte ens 1 på miljonen. Hon är antagligen 100% hetero, 15 år äldre, gift, har barn och verkar allmänt nöjd med sitt liv. Hon vet dessutom knappast heller om att jag existerar med tanke på att det kommer och går så otroligt mycket folk hela tiden runtom och de gånger jag försökt gå fram och social prata så har hon varit helt humorlös, extremt kort i orden och totalt ointresserad (nästan lite halvt otrevlig eller snorkig). Jag försöker tänka att detta bara är en dum förälskelse som går över och att en person som är superseriös och tar sig själv på för stort allvar knappast är något att hänga upp sig på, men mina känslor vägrar att försvinna. Allt börjar bara bli mer och mer plågsamt och jag vet inte vad jag ska ta mig till längre. Jag försöker tänka realistiskt och inte sväva iväg i dumma drömmar, utan verkligheten ser ju faktiskt ut så att hon aldrig kommer bli min brud, men det hjälps inte. Inser hur dumt allt detta låter och vill bara sitta här och grina över att livet ser ut som det gör just nu. Vad kan man göra för att sluta vara kär i någon människa? Någon som varit med om liknande sak?