Min flickvän är irriterad på mig men vet inte varför - Vad ska jag göra?

Ja, ge henne utrymme och låt henne vara

Men ska jag berätta för henne att jag finns här och att jag ger henne utrymme, eller ska jag bara låta henne va utan att säga det?

Låter kanske överdrivet att fråga något sådant, men vill ofta inte sluta prata med henne "som ovänner".

Jadu, man kan nog säga att i 9 fall av 10 när tjejen beter sig så så har hon inga känslor kvar och är i färd med att lämna förhållandet. Det KAN vara "bara en svacka" men som du beskriver hur hon beter sig och att hon svarar "vet inte", inte svarar på sms osv så är det ganska säkert att hon fått upp ögonen för någon annan eller bara är trött på ert förhållande.

Jag själv har varit i 3 förhållanden som har tagit slut strax efter att tjejen börjat bli mer arrogant, innesluten och avvisande, och jag tror att det är vanligt att kvinnor överlag funkar så att de först blir mer och mer kalla i förhållandet för att till sist släppa bomben och bara sticka, men de säger inte rent ut innan vad det handlar om för att de "är rädda att såra honom". Men tydligen är de så pass samvetslösa att de bara kan sticka hux flux och lämna killen som ett undrande, känslomässigt vrak - så det där med att "inte vilja såra" är bara en lam ursäkt.

Mitt tips till dig är att göra slut med henne innan hon gör slut med dig. Det kan låta hårt och säkert inget du är beredd att göra i nuläget, men för att du ska skydda dig själv och dina känslor och slippa få en chock den dagen hon bara sticker.

Vill hon varken kramas, pussas eller kommunicera är förhållandet så gott som dött så då är det nog enda vägen att gå, TYVÄRR!

Det kan vara så men behöver inte.

Vilken tur att sambon och jag inte bryter upp så fort man blir irriterad på det sättet

Det tänker inte jag heller göra.

Kan jag skicka ett PM till dig och lämna lite mer info? (Vill inte lämna allt för mycket info i forumet)

Om hon inte längre svarar på dina sms så tycker jag att du skickar ett till, skriver att du låter henne vara i fred nu, att du känner att du puchat för mycket, men att du tänker på henne och att hon kan höra av sig när hon har ork. Sedan måste du låta henne vara.

Och vem dumpar någon annan för att "spara sina egna känslor"?? Man blir väl lika ledsen och nere oavsett vem som säger orden, om man själv inte vill göra slut?

TS skriver ju att om han frågar henne om hon tvivlar på förhållandet, så svarar hon "vet inte". Hon svarar inte heller på hans sms. Jag tycker det är två säkra tecken. Även om TS tycker att jag verkar dum i huvudet nu kommer han att förstå senare.

Fråga en som varit med.

Jo, får göra detta! Vill gärna att sista smset på något sätt är positivt typ!

Sedan tycker jag också det är så konstigt att allt förändras så fort. Bara för någon vecka sedan sa hon att jag var hennes allt och att hon älskar mig för alltid och längtar till att flytta ihop.

Hon har varit otrogen och vill slippa det dåliga samvetet, därför beter hon sig som en skit och räknar med att du gör slut. Då blir du "the bad guy" inför alla era vänner och bekanta.

Säger hon att hon inte ver varför hon är deppig så är jag helt övertygad om att det är hormonerna.

Brukar hon bli nedstämd tiden innan mens?

Har hon bytt p-piller sort?

Har hon problem med hyn just nu (indikation på obalans i kroppen).

Jag bytte p-piller ett tag och den tiden var nattsvart. Grät för ingenting och var så ledsen helt utan anledning

Klassiskt.Nej skicka inget, urdumt att skriva att du ska ge henne utrymme, visa det istället. Stäng bara av ett tag.

Ta det lugnt och noja inte.

Hur går det ts ? Några framsteg?

Det gick inte bra alls... hon gjorde slut med mig...

Jag startade idag en tråd angående detta, kan citera inlägget här:

Min flickvän lämnade mig för två veckor sedan för 3e gången på ett och ett halvt år... Man vet inte riktigt vad man känner, man är inte förkrossad, mer bekymrad och ledsen. Vårt förhållande var inte perfekt, vi sågs inte särskilt mycket och hon "ville" inte särskilt mycket i förhållandet. Jag gick in för förhållandet till 100 % men det kändes som att hon inte gjorde det, jag fick liksom ställa upp för henne mer än hon för mig. Skulle vi ses så fick jag ställa upp för henne och anpassa mig till henne (oftast). Som sagt sågs vi inte så mycket, blev ingen "kontinuitet" på det, vi hade heller inget regelbundet sex. Jag var den som oftast tog initiativ till det mesta.

Hon är också väldigt individualistisk och gjorde vad hon ville, hon planerade träningar, träffa vänner och familj och gav inte mig någon tid. Ofta var det så att hon kanske kunde träffas 1-2 gånger på en vecka, men jag visste inte vilka dagar så jag fick därför se till att vara tillgänglig för henne alla dagar.

Dock går jag runt och hela tiden hoppas på att allt ska bli bättre, att båda tillslut går in för förhållandet till 100 %. När hon är som bäst är hon bäst i hela världen, men tyvärr är hon inte bäst alltid. Men är otroligt kär i henne.

Hon velade också väldigt mycket i förhållandet. Ibland var hon kär och ville träffas mycket, och ibland ville hon varken träffas eller prata. Dessa "skiftningar" gjorde hon ändå relativt ofta, kanske varannan/var tredje vecka. Bara för någon vecka sedan sa hon att hon älska mig och att det var vi för alltid, vi planerade att flytta ihop.

Dessutom skickade jag ett meddelande till henne igår om att jag hoppades att det blir vi två i framtiden och att jag älskar henne (jag hoppas ju fortfarande på att allt ska lösa sig, som jag skrev ovan). Saknade henne så mycket just då så kunde inte låta bli. Hon har inte svarat på meddelandet.

Tror också min självkänsla har blivit ganska dålig...

Kan tillägga att hon inte riktigt vet. Hon säger att hon inte vet om det är vi två eller inte, att hon tvekar. Hon säger alltså inte att alla känslor är borta utan att hon är tveksam. Att hon kanske kommer vilja ha tillbaka mig i framtiden. Detta får mig förstås att känna dessa förhoppningarna. Men samtidigt säger hon att hon kanske inte är kär i mig.

Jag går just nu runt och bara tänker på det positiva med henne och vad jag kanske har gjort fel i förhållandet. Tycker det är så jobbigt för under sista tiden i förhållandet så tyckte jag det var dåligt och inte hållbart, att det krävdes en förändring. Men nu när hon har gjort slut med mig så ser jag bara det positiva och vill försöka igen...

Skulle uppskatta att få tips/stöd/reflektioner av er. Var det dumt att skicka smset? Det jag vill mest av allt är att det blir vi två, dock har hon gjort slut med mig som sagt 3 gånger på 1,5 år.

( www.familjeliv.se/forum/thread/75314798-min-flickvan-har-gjort-slut-med-mig-och-jag-velar-fram-och-tillbaka-hjalp )