Hur ska jag tolka förskollärarens kommentar?

Kan du inte bara fråga om den utagerande pojken kommer gå i din sons klass eller inte. Ett ja eller nej, som svar på frågan strider väl inte mot tystandsplikten.
Säg att du behöver veta innan fristen för byte går ut

Kan du inte bara fråga om den utagerande pojken kommer gå i din sons klass eller inte. Ett ja eller nej, som svar på frågan strider väl inte mot tystandsplikten.
Säg att du behöver veta innan fristen för byte går ut

...lägger till att jag också stöder uppdelade klasser. 

Fy vad hemskt att ett barn misshandlar andra barn och ingen gör något.
Man blir ju rädd.
Min lilla tjej ska ju också börja förskolan en dag. Jag längtar inte direkt när jag läser sådant här.
Usch för att ett barn ska få förstöra för alla andra. Att inte känna att ens barn är tryggt i skolan måste vara fruktansvärt.
Du som skriver att din dotter uppmanades att "visa snippan" på förskolan, fy vad hemskt...jag hade aldrig mer vågat lämna henne där. Har lärarna verkligen ingen koll och vad är det för ungar som så tidigt terroriserar andra barn? Man kan undra hur de föräldrarna är eftersom barnen beter sig så.
Att barn ska behöva oroa sig och vara rädda för att gå till skolan.
Nej barn måste skyddas. De måste göra något innan han ger sig på fler barn.
Man blir ju mörkrädd.
Hoppas det ordnar sig för er ts.

Ja, jag funderar på att sonen ska byta klass utan att se vilka åtgärder som satts in. Skälet är att de åtgärder som skulle rätta till problemet i förskoleklassen inte hjälpt, trots att man sagt att "vi har koll på läget" och "vi har satt in resurser."

Den här pojken behöver gå i en klass med riktigt utbildad personal som verkligen vet vad dem gör och kan hjälpa pojken. Inte ska andra elevers psyke haverera pga denna pojken.

Så skedde i min klass, vi hade en djävul i klassen som förpestade mångas liv. Och jo det sätter absolut sina spår.

Det stämmer bra det du skriver.

Dock är jag så OÄNDLIGT trött på att det ALLTID är synd om den som mobbar för den har ju det så himla svårt hemma. Tänk att först bli mobbad och trakasserad och sen få höra att man ska sympatisera med det barnet som gjort dig så illa? Tänk om det var så här på arbetsplatsen.. Britta slog mig på käften men det är ok för stackarn går igenom en tuff skilsmässa..

Jag skrev inte att det var synd om den som mobbar i första hand Jag menade att problemet i första hand ligger hos föräldrarna till det barn som mobbar, men att INGEN kräver något av föräldrarna. Allt ansvar hamnar på barnet som faktiskt inte kan lastas för bristande föräldraskap. Det är som att klandra den sjuke för att hen fått cancer.
Jag skulle vilja se att man höjde kraven på på föräldrarna till de barn som mobbar och dessutom hade medel att ta barnet från sin skadliga uppväxtmiljö om föräldrarna vägrade samarbeta.

Vi råkade ut för samma. Det vi gjorde var att vi ringde till den som höll i placeringarna och fick vår son placerad på en annan skola. Det var det bästa vi gjort....

Ja det kan ju betyda vadsomhelst. Från att han ska flyttas till en specialskola/klass (mindre troligt i dagens svenska skola) över till att han fått en resurs eller ska medicineras ner till att "Vi har haft ett allvarligt samtal med föräldrarna och dom lovar att han ska sluta".

Jag hade nog försökt få ett klarare svar och om pojken blir kvar utan resurs hade jag flyttat mitt barn. Vid sju tror jag att det fortfarande är lätt att få nya kompisar och att det är värre för barnet med pojken som är elak mot honom än att skaffa nya vänner.

Och nej, hade det varit mitt barn hade jag fan inte litat på svenska skolan när det kommer till mobbing och misshandel, och jag hade inte heller velat offra mitt barns barndom/skolgång genom att acceptera att han ska bli utsatt, eller ens gå i samma klass med någon han mår dåligt av att träffa p.g.a tidigare misshandel.