Tjat dödar sexlusten

Min fru har tappat all lust till sex. Hon sa igår kväll att om hon hade lust en gång i månaden skulle hon vara glad. Jag frågade om vad hon ville var att vi skulle ställa in vårt sexliv helt enligt hennes lustkurva, dvs bara ha sex när hon har lust. Visst kan det låta helt naturligt. Men vad händer med den som har mer lust? Det verkar som de flesta som har minskad lust tycker att den med mer lust utan vidare skall acceptera den minskade lusten hos sin partner, inte klaga på det och trots en enorm minskning av sex i livet skall de inte ha sex med andra.

Jag och min fru hade sex senast i mitten av april. Sedan dess har jag tre gånger tagit upp att jag är sugen på sex. Hon tycker det blir tjat direkt. Om jag sen är lite irritabel någon kväll pga att JAG SVÄLTER PÅ SEX och känner mig helt värdelös så tycker hon bar att jag är kåt och dryg. Att vara kåt på sin fru verkar vara en dålig sak.

Jag förstår absolut att "Ska vi ha sex snart?" ur munnen på någon som är irriterad och frustrerad inte lockar till lust, men som Underhill skrev finns "tjatet" där av en anledning.

Jag tycker det är otroligt svårt när man verkligen älskar en person på så många plan och sen bara vända ryggen till och gå. Livet vi har nu är ju inte bra och livet har varit så här i flera år (typ fem år). Varje försök till diskussion bemöts med ilska och meningar av typen "JAG VET INTE VAD VI SKA GÖRA! JAG FATTAR INTE ATT VI MÅSTE DISKUTERA DETTA JÄMT JÄMT JÄMT!". Jag förstår att det känns som jämt för henne, men det är kanske en gång i månaden jag försöker diskutera det. För det mesta försöker jag verkligen ta upp det vid icke laddade situationer. 

Jag tycker det är ok att lusten kan gå ner, jag tom förstår att den kan göra det. Men när lusten går ner till nästan noll, man är totalt ovillig att göra något åt det och man har en make, som man säger att man älskar och vill leva resten av sitt liv med, som man vet verkligen mår fysiskt dåligt av alla avvisanden, då har jag lite svårt att förstå.

Men som sagt i TS är det ju sällan tjat från början i min erfarenhet, av mitt eget liv och av bekantas liv. Det är när en ändrar villkoren, den andra har svårt att acceptera det det mynnar ut i tjat. 

Tråkigt.