Jag har gjort abort och såg det som att jag dödade möjligheten till liv. Jag såg det inte som en cellklump, utan som början till ett liv. Jag gjorde aborten innan hjärtat hade börjat slå. Vi skyddade oss, men jag känner min kropp och bokade tidigt ett vul där de bekräftade. Ville inte ha barn med den mannen, och för mig var abort en självklarhet. Men det gjorde inte saken lättare. Jag har ett barn sedan tidigare, och jag sörjde kärleken jag inte fick ge. Jag valde att avsluta något som kunde ha blivit ett liv (vet ju aldrig med mf och så). Jag tycker att man ska vara medveten om vad man gör.