Är jag utsatt för psykisk misshandel?

Hej ts, jag hoppas av hela mitt hjärta att du tagit åt dig av de andra kloka råden och lägger bena på ryggen och drar fort som satan långt ifrån honom, medan du fortfarande har en chans.

Jag fastnade i ett destruktivt förhållande, med en alkoholist som kränkte mig på alla möjliga sätt. Den dagen han tryckte ner mig och dunkade mitt huvud i armstödet på soffan flera gånger hann jag tänka att fan jag visste att det skulle hända men var ändå chockad. Det kändes som ett stort steg att hamna från psykisk misshandel till fysisk misshandel, fast att det ligger nära med en hårsmån. I något år eller två fick jag även uppleva stryptag, knuffar, krossad haka, skadad handled m.m. Och jag trodde inte att jag hade någonstans att ta vägen när jag ville dra. Ingen tyckte ju om mig.

När jag blev med barn ändrade han sig, han slutade dricka och var en underbar man och pappa i tre år. Sen började han dricka igen. Jag lärde mig att man kan inte rädda en människa med problem man inte rår sig på.

Nu har jag nyss lämnat honom, eller rättare sagt, han lämnade oss för alkoholen. Jag är helt utbränd efter alla år och har låååångt kvar att jobba på med mig själv. Jag ligger verkligen och krälar på nån dybotten och önskar att jag verkligen lämnat honom sekunden jag började tvivla på mig själv, pga hans ord. Idag ångrar jag allt förutom barnen med honom. Barnen är de som håller mitt huvud ovanför vattenytan. Men jag önskar ingen det jag gått igenom under 12 år med honom. Waste of time!

Styrkekramar till dig, berätta för någon du känner förtroende för om hur det är, så någon kan stötta dig.