träffa överläkare om snitt

hej! du har alltså inte ens fått träffa någon på specialist mödravården än?! det låter väldigt dåligt och som du säger har man ju inte mycket tid.. undrar om dom kan neka? då måste jag söka  mig någonannanstans? :( för jag vägrar vaginal förlossning alltså..vi måste stötta varandra genom detta och hoppas på att det blir som vi vill!! vilket datum har du BF förresten? :)

Modest­y: vad lustigt!! min pojke är också beräknad till 23/9 :D hihi! så samma dag alltså ;)
jag tror man måste tjata massa, tyvärr... borde inte vara så men. Jag är ju rädd att förlossningen ska sätta igång snart och då blir det ju vaginal förlossning? så tidigt är det ju inte vanligt men man vet ju aldrig.. usch jobbigt att man ska behöva oroa sig :(:( hoppas att det löser sig för oss!!

vad sjukt att din sambo ska behöva ringa BM, hon borde ju lyssna på dig!! så dåligt av henne... Jag har tidigare haft panikångest och detta tog jag upp med barnmorskan, dom borde ta din ångest på allvar med för det blir ingen rolig upplevelse att ha ångest under förlossningen?! :/
Jag bor i Karlstad, vart bor du? har en bekant som bor i Göteborg och fick gråta sig till ett snitt och detta tog väldigt lång tid så är nog väldigt olika vart man bor verkar det som. (verkar som att Karlstad ska vara ganska generösa med snitt ändå..) så hoppas det! :) 27 juli ska jag träffa överläkaren, då jag får domen känns det som :O sjukt nervös!! men jag ska verkligen stå på mig som jag även gjorde vid samtalet med barnmorskan på specialsitmödravården!

Jag brukar också vara osäker och jag blir nästan förvånad själv efter besöket med barnmorskan på specialistmödravården, då stod jag minsann på mig och sa att jag verkligen inte kan tänka mig något annat än kejsarsnitt..
det som känns bra är att jag direkt fick tiden till överläkaren, hon ville inte skicka mig på flera samtal till någon mer barnmorska så kanske hon tyckte att jag var säker på min sak ändå? :) och det sista hon sa efter samtalet var: du ska inte gå och oroa dig nu!

är det en barnmorska du ska träffa nu eller, 23/7? som du skriver kan jag verkligen tipsa dig om att öva på vad du ska säga det gjorde jag flera gånger innan faktiskt och det var nog bra! :) ska bli intressant att se vad överläkaren säger, denna kommer väl antagligen läsa i min journal för det är väl där som barnmorskan skrivit vad jag sagt?! eller ska jag behöva dra upp allt för honom nu också?:P jag ska verkligen stå på mig och om dom nekar mig vad fan gör jag då...??! barnet måste ju komma ut men inte vaginalt alltså.. ALDRIG ALDRIG ALDRIG!

Hon jag känner till i Göteborg fick ju iaf snitt till slut även om hon fick kämpa, så ge inte upp du heller!
det är väl ändå våra kroppar och vi ska väl känna oss trygga med upplevelsen? den ska ju vara fin? det påpekade jag för barnmorskan också, sa att blir jag tvingad att föda vaginalt som jag verkligen inte vill kanske relationen till mitt barn blir påverkad på ett negativt sätt!! och det är väl inte så bra?

Vi måste verkligen uppdatera varandra här!

man blir ju lite nojig när man läser om vissa som blivit nekade på olika forum, men det ska nog gå bra för oss båda får vi hoppas! :) känns som det ska mycket till för att dom ska neka?! som sagt bara att stå på sig och vara säker på sin sak!!

Jag är 24 år och min sambo är 27 :) han ska följa med till överläkaren  som stöd (men det är nog jag som kommer prata mest) men däremot var jag själv hos barnmorskan och pratade. Nästa gång vi ska skaffa barn då tänker jag inte gå med på denna väntan, tycker det är riktigt dåligt när jag tog upp önskan om snitt redan i februari :( och var redan då så säker på min sak! nu kommer jag få besked i typ vecka 32 ju? om nu överläkaren tar beslutet där på plats vill säga! jag vill ju bara ha tiden för snitt så jag kan känna mig trygg och njuta av graviditeten :/

skälen till snitt är att jag alltid varit förlossningsrädd! för mig känns det inte naturligt att jag ska föda ut ett barn den vägen :/ jag är rädd för att tappa kontrollen, jag är rädd för smärtan samt att jag är rädd för skador som kan uppstå efter en vaginal förlossning! jag är rädd för att jag eller barnet kommer bli skadade under en vaginal förlossning.. tycker helt enkelt inte att det känns tryggt överhuvudtaget! :( och det finns inte på kartan att jag vill gå igenom det, jag kommer inte klara av det! önskar ju självklart att jag resonerade annorlunda men såhär är det som jag känner tyvärr.. Hur känner du? :)

Knäck:

Hej!
en till från Karlstad alltså, kul! :)
hur långt innan BF blev snittet för dig? jag har förstått det som att dom inte vill snitta för tidigt va? för jag är lite nojig över det också, om förlossningen sätter igång, vill gärna ha snittet två veckor innan BF om man får??

får jag fråga vad läkaren hette som du träffade? :) det samtalet kändes bra och så? hoppas det blir lika lätt för mig då, att jag slipper dra upp allt igen som jag redan gjort för en barnmorska :) som sagt kan jag verkligen verkligen inte tänka mig något annat än just ett kejsarsnitt!
känns bra att höra att du blev beviljad snitt i Karlstad, då tycker jag inte dom kan neka mig va? jag kommer att vara i vecka 32 när jag träffar överläkaren :)
Förresten var du på de två samtalen hos Victoria-barnmorskan innan du träffade överläkaren? jag tänkte eftersom jag bara träffat en barnmorska en gång! :)

Modest­y:
Hej!

jag sitter typ och räknar ner dagarna haha..vill bara ha ett datum känner jag och ha mötet med läkaren gjort! hur går det för dig? kan du koppla av något? hoppas att det går bra för oss båda men det tror jag nog!! :)

NU har jag fått ett kejsarsnitt beviljat! känns så skönt! kanske äntligen kan slappna av lite!! hur går det för dig Modesty?! :)