Du är ju bara gift på papper, i verkligheten och praktiken är du redan ensamstående. Steget därifrån är inte långt, hade jag varit du hade jag tagit det för längesen. Fyfan vilket sätt att ignorera och prioritera bort sina barn! Det är vad som skulle gjort mig mest ledsen, hade aldrig kunnat förlåta honom för det.
Skilsmässa- har någon föreslagit det redan? Ah.
Intressant att så många kvinnor i detta land väljer att lida. Väljer.
Skänk en tanke till alla de kvinnor i världen som skulle gett allt för att ha den möjlighet ts och alla andra kvinnor i kärlekslösa, våldsamma eller på andra sätt olidliga relationer, har. En enda förbannad tanke borde räcka. Nej det gör det ju inte. Det ska ÄLTAS nåt så in i helvete innan det helt självklara valet eventuellt kanske möjligtvis görs. Suck.
Rannsaka dig själv och inse att du inte alls har känslor för denna man. Du är beroende, osäker, svag och rädd- som alla andra kvinnor som befinner sig i dysfunktionella relationer är. Det är över huvud taget inte frågan om kärlek. Så det är ju dessa bitar du behöver fejsa och handskas med istället för att älta skiten och hålla med om alla korrekta råd om agerande men inte göra ett smack ändå. Annat än älta. Lämna och älta, om du behöver, det brukar behövas i samband. Men stanna OCH älta är ren idioti och inget annat än en skymf mot dessa faktiska möjligheter du är given. Avrundningsvis- agera.
Samma här.
Frågan är om TS är redo. Alla har sin kokpunkt, men jag antar den är iaf nära här. Det är absolut inte lätt att vara stark när man är som svagast men jag tror faktiskt makten finns i de allra flesta att göra sig fria. Men då måste man också göra det, inte bara snacka om det. Perspektiv tycker jag som sagt att man ska skaffa sig också. Det borde underlätta.
