Inlägg från: Anonym (konstigt) |Visa alla inlägg
  • Anonym (konstigt)

    Jag kan inte släppa det

    Har du försökt att nå honom? Antagligen känner han sig sviken, både nu vid denna adressändring och då du skulle bo hos pappa men bodde hos pojkvännen. Jag vet att det va så ni kom överrens men han ändrade kanske sig, saknade dig eller jag verkligen inte.

    Pratade ni aldrig? Pratade ut om saken och försöket komma fram till nån lösning?

  • Anonym (konstigt)
    Anonym (a) skrev 2015-08-04 00:22:51 följande:

    Men föräldrar till tonårsbarn ska väl inte känna sig svikna av att barnen är sugna på att stå på egna ben och "lämna boet"?? Eller de bör åtminstone inte visa det.

    Tycker inte ts gjort nåt fel.


    Alla fungerar vi olika, han kanske gjorde det? Vem vet, tycker heller inte att ts har gjort ngt direkt fel. Men jag kan förstå hans känsla när hon ändrade till mammans adress. Han blev ju totaldissad, sen agerade han inte rätt. Tycker att det är hans skyldighet att ta kontakt och tycker att ts ska försöka släppa och tänka att det är honom det är fel på. Man kan inte ändra en annan människa, gå och må dåligt för att den andra beter sig illa är lönlöst, det hjälper inte och man mår inte bättre av det.

    Svårt ts men försök släppa det och försök gå vidare om du känner att du inte vill ta kontakt med honom.

    //från en som har en icke närvarande mor.
Svar på tråden Jag kan inte släppa det