Jag misstänker att han var mer kärleksfull mot sin älskarinna. Emellanåt var han ändå rätt grinig mot mig men ändå ingret som jag trodde hade med otrohet att göra. Vi hade absolut våra fina stunder. Jag älskade iaf honom väldigt mycket och han säger så här i efterhand att han alltid älskat mig men det tar jag såklart med en nypa salt. Det är nämligen så här att jag tror inte på något som han säger längre, konstigt ???
Det verkar ändå som du läser trots att du är trött på vad jag skriver.
Att bara lämna, ja du om det ändå vore så lätt. Visst har jag lämnat honom eftersom jag har egen lägenhet men vi har mycket gemensamt fortfarande. Det går bara inte att sudda ut 40 år, plocka bort 3 barn med resp, 8 barnbarn och allt annat vi byggt upp. Var sak har sin tid.
Jag sitter inte bredvid honom och gråter även om det vore fullt naturligt att visa sin sårbarhet vilket jag också gör ibland.
När någon dör får man sörja hen som den person man kände och upplevde att hen var. När någon dör ifrån en välfungerande och varm relation består sorgen i första hand en saknad och ensamhet. Vi går tillbaka i minnet och värms av allt det vi har gått igenom tillsammans med tacksamhet-saknad.
Om orsaken till en skilsmässa i stället är otrohet, berövas den som har blivit sviken möjlighet att "sörja" sin partner med ren sorg, eftersom det oftast inte ges tid till att räta ur alla frågetecken och göra ett så bra avslut som möjligt.
Har vi blivit svikna befinner vi oss inför en avgrund mellan ett förr och ett nu och ser inte hur vi ska ta oss över. Man lämnas att sörja en person som man fortfarande är arg på.
Svar till anonym, nej jag såg inga tydliga tecken
Det stämmer men han ringde aldrig hellre innan otroheten började. Han bara är så till sin läggning. Tycker inte att det är så viktigt. Hans bror är likadan. Fadern likaså. Känslokall på nåt vis. Arbetet är viktigast men som man bäddar får man ligga.
Så kan man se det såklart
FrökenKanSjälv håller med dig. Vem har rätten bestämma hur länge man får sörja. Individuellt skulle jag vilja påstå. Garanterat till 100% är det personer som aldrig gått igenom en kris. Det är så lätt att tycka till hur andra ska bete sig men man ska akta sig för att kasta sten i glashus
Mycket har hänt den gångna månaden som tex att bli nästan gråhårig på två dygn. Återkommer ikväll när jag har mer möjlighet att skriva.
Jag återkommer snarast när jag får möjlighet
Några dagar innan son med familj skulle åka hem efter sitt semesterfirande här dök det magiska datumet upp. Årsdagen av äktenskapsskillnad. Jag sände in i smyg och vaktade brevlådan så att de sista dagarna av deras semester skulle mörkas av detta tråkiga besked. Samma dag de åkte hem kom handlingarna som han var tvungen skriva under. Det var naturligtvis en chock för honom men det är väl ändå inget mot den chock jag haft under ett års tid.
Jag har hört talas om att man kan bli gråhårig över en natt och nu har jag själv upplevt det. Inte så att han är vithårig men hans hår fick en total nyans av grått efter två dygn.
Jag har dock hävt skilsmässan en tid framöver eftersom dottern gifter sig och jag vill inte störa och förstöra deras deras glädje på nåt vis. Jag har bestämt mig så det spelar ändå ingen roll
Jag är barnvakt till ett femårigt barnbarn och följande frågor kom ur hans mun vid middagen
" varför bor du inte med morfar längre, vad heter tjejen han träffat, hur gammal är hon, bor hon nära morfar, är morfar och hon kära i varann, ska dom gifta sig"
Ja vad säger man när ett så litet barn sitter med sådana funderingar?
Jag försökte svara ganska ärligt men ändå inte brutalt. Hans föräldrar är också skilda så han har tyvärr mycket i bagaget
Han har blivit gråhårig. Ingen ny kvinna utan samtalet mellan barnbarnet och mig handlade om den den andra kvinnan. Han har inget med henne att göra längre. Skulle kunna påstå att dom inte är så goda vänner längre, hihi.
Och vem bryr sig, inte jag iaf.