Då är det söndag igen då och man ligger i sängen och gråter med ångest inför nästa jobbvecka!
Och min sambo är bortrest över helgen och jag har inte honom som stöd nu heller utan nu ligger jag här helt ensam i sängen och gråter. Varenda cell i mig skriker "gå inte till jobbet!" Jag går emot kroppens signaler, vilket gör att jag får ångest.
Någon som har några tröstande ord?