Inlägg från: Anonym (Utmaning för självkänslan) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Utmaning för självkänslan)

    Att inte vara ideal

    Antag att du träffar världens mest underbara person och ni inleder ett förhållande. Ni har det bra på alla sätt och det leder till äktenskap och barn. Ni älskar varandra över allt annat men ert sexliv har aldrig riktigt blommat ut, din partner är inte så sexuell som du önskar.

    Efter ett antal år får du veta att din partner har en väldigt stark (fysisk) sexuell preferens som du inte kan tillfredsställa. Denna preferens har varit väldigt dominant och styrande i din partners tidigare förhållande.

    Tex att din man tänder på små smala tjejer och har bara dejtat sådana tjejer tidigare. Själv är du lång och mullig.

    Eller att din kvinnan tänder på extremt vältränade killar och har enbart dejtat sådana killar tidigare. Själv är du otränad med mage.

    Hur hanterar du denna vetskapen? Kommer det störa dig? Är du trygg nog i er kärlek att du kan slå bort dessa tankar?

    Jag själv lever i ett sådant förhållande och har så svårt att få detta från mina tankar trots att jag vet att min partner älskar mig.

  • Svar på tråden Att inte vara ideal
  • Anonym (Utmaning för självkänslan)

    Tack för era svar

    Självklart fick jag insikt i min partners preferens när vi träffades men jag insåg inte hur hårt den har varit styrande i tidigare relationer, att det kanske faktiskt är något av en riktig fetisch. Den verkar ha varit viktigare än någon annan egenskap. Dessa relationer har förvisso alltid varit väldigt korta men har upprepats många gånger.

    Jag var inte alls besvärad av detta inledningsvis, folk tänder ju på alla möjliga konstiga saker, utan de negativa känslorna har kommit med tiden. Mest för att vårt sex inte är så hett. Min partner har ett ganska svalt sexuellt intresse enligt mig.

    Jag råkade (något av ett misstag) läsa en äldre konversation mellan min partner och en person som uppfyller preferensen. Det var så otroligt sexuellt, med ett språk och uttryck som känns helt främmande för den personen jag lever med. Så har min partner aldrig konverserat med mig, trots uttalat önskemål från min sida.

    Jag vet att min partner älskar mig högt. Jag vet också att sex inte är allt i en relation och vi har trots allt ett fungerande sexliv. Det känns dock som min partner inte är 100% av sig själv mot mig sexuellt och jag funderar så på om det kan bero på just denna starka sexuella preferens. Att den helt är betydligt starkare än vad min partner vill ge sken av, kanske även för sig själv.

Svar på tråden Att inte vara ideal