Tålamod med ny partner?
Det raljeras en del här på FL över män med låg självkänsla p.g.a. storleksångest.
Nedsättande kommentarer typ att det är barnsligt, patetiskt och att män som är så mesiga att dom ens reflekterar över att inte duga lika gärna kan sluta ha sex.
Att man tröttnat på en del extrema debattörer (ni vet vilka det är...) är dock helt förståeligt. Tyvärr förstör dom med sina extrema åsikter och sjuka kvinnosyn för oss "vanliga" män som vill ha och uppskattar råd och uppmuntran...
För dom flesta män som bekymrar sig över detta handlar det om att man vill känna att man kan tillfredsställa sin kvinna och att kunna njuta tillsammans. Det handlar inte om att man måste vara störst, bäst och vackrast och få napp på BC.
Nu till min fråga....
Ni kvinnor som träffat en ny partner med oro över storleken på sin kuk, har ni tålamod med det?
Förutsättningen är att ni dejtat ett tag och att ni verkligen gillar mannen. Allt annat fungerar bra och denna oro märks endast av vid sex. Mannen ifråga är mottaglig, öppen och resonabel (m.a.o. han är inte helt uppslukad av detta utan är en normal, välfungerande och trevlig kille som har blivit lite stukad av en tidigare erfarenhet).
Ni som har tålamod, hur gör ni för att få mannen att slappna av och få honom på bättre tankar?
Kanske finns det någon med en "success story"...som nu har ett bra förhållande med ett hett sexliv, berätta, hur gjorde ni?
För om en man inte kan lita på vad jag säger och visar och hur jag reagera på sätter han rör vid mig på så vet jag inte riktigt vad eller hur jag kan hjälpa honom alls.
Jag vill ha sex, bra sex och bra sex har för mig inget med storleken att göra.
Men att konstant sitta och argumentera med en takt igenom negativ person som konstant skall trampa på sig själv det kommer jag inte orka någon längre stund lika lite som jag kommer orka med en svartsjuk man med kontrollbehov någon längre stund heller.
Så hur ter sig problemet, hur visar sig oron?
För om det hela som du skriver egentligen handlar om att lära sig njuta tillsammans och att tillfredsställa sin kvinna så känns kuken i sammanhanget rätt irrelevant för tex mig. Samtidigt har tex jag svårt att leva utan att få ge oralsex så om oron skulle te sig som sådan att jag inte får ge oralsex eller röra vid killens kuk så hade jag gett upp rätt snart också eftersom det är en stor turn on för min del.
Skulle det vara som du skriver vara lite oro och nervositet så hade jag bara kört på som vanligt och njutit av personen och sexet med personen och slappnat av och gått all in. För det liksom är sån jag är.
Har haft en kille som hade potensproblem så fort han var nervös. Vi var tillsammans gick isär träffades flera år senare och han fick ändå samma problem pga av oro nervositet osv. Han är en idag den bästa jag haft sex med någonsin och hans kuk är mindre än medel. Men kemin och sexet är helt fantastiskt. När vi senare träffades igen och hade sex 8-10 gånger under ett år så fanns inte det problemet alls. Inte en tillstymmelse. Jag gissar att han äntligen fattat hur bra han är på vad han gör och släppt de där hämningarna och om sex var bra fler med honom så är det helt sjukt fantastisk nu för tiden. Han är helt enkelt grym eller om vi bara är grymma ihop. Men oavsett hans snopp är inte det avgörande för sexet utan inställningen och den lust och passion han har för det han gör. Timmarna bara flög iväg helt enkelt.
Så jag kan inte påstå att jag gjorde något speciellt mer än att bara vara mig själv och inte lägga någon värdering vid problemet eller vad det berodde på. Det släppte och försvann.
