• Tjorven1980

    Någon runt 35 som nyligen plussat som vill följas åt

    Jag är 35 år och plussade på nyårsafton. Är i vecka 5 nu (4+4) enligt mina beräkningar. Har gjort IVF så det borde stämma ganska bra. Det är mitt första barn och första graviditet. Har väldigt svårt att förstå att jag är gravid och för min sambo är det nog ännu svårare. Men såklart är vi väldigt glada och förväntansfulla.

    Någon som vill följas åt och dela tankar, glädje och oro?

  • Svar på tråden Någon runt 35 som nyligen plussat som vill följas åt
  • eijo

    Hej! Jag är 37 och väntar andra barnet efter att ha haft en partiell mola i oktober 2014 vilket ledde till ett års graviditetsförbud, så nu är jag glad att vara i vecka 8 och hoppas på det bästa.

  • Björken
    eijo skrev 2016-01-27 12:04:53 följande:

    Hej! Jag är 37 och väntar andra barnet efter att ha haft en partiell mola i oktober 2014 vilket ledde till ett års graviditetsförbud, så nu är jag glad att vara i vecka 8 och hoppas på det bästa.


    Hej eijo! Grattis till den nya graviditeten! Jag hade också en mola 2014, så jag känner med dig. Har du fått något tidigt UL för att kontrollera att allt är bra den här gången?
  • Melisande

    Hej på er! Jag är -78 och väntar mitt tredje (oväntade) barn. Är väl i vecka 6 ungefär, så någon gång i slutet på september blir det förhoppningsvis någon liten knodd som tittar ut.

    Med ett antal MA och MF i bagaget så är jag dock försiktigt positivt, som jag brukar kalla det, och räknar nog inte med något förrän vi har kommit fram till RUL i vecka 18. Vågar inte riktigt gå ut med nyheten riktigt ännu heller, med risk för att det inte ska bli som vi önskar. Det svåraste är att hålla tyst för storasyskonen (7 & 2) eftersom jag har sådana hysteriska humörsvängningar ))))

  • Ankissen
    Melisande skrev 2016-01-27 12:54:07 följande:

    Hej på er! Jag är -78 och väntar mitt tredje (oväntade) barn. Är väl i vecka 6 ungefär, så någon gång i slutet på september blir det förhoppningsvis någon liten knodd som tittar ut.

    Med ett antal MA och MF i bagaget så är jag dock försiktigt positivt, som jag brukar kalla det, och räknar nog inte med något förrän vi har kommit fram till RUL i vecka 18. Vågar inte riktigt gå ut med nyheten riktigt ännu heller, med risk för att det inte ska bli som vi önskar. Det svåraste är att hålla tyst för storasyskonen (7 & 2) eftersom jag har sådana hysteriska humörsvängningar ))))


    Det kunde varit jag som skrev detta, fast mina två barn är tio och sex år. De kan inte förstå varför mamma är trött, hängig, illamående och sur.
    Jag har också haft en del MA och MF. Känner mig orolig. 
  • cesso

    Till er som har barn: jag har 3 barn som är 9, 7 och 2. De stora har jag faktiskt sagt till för barn kan ta det ganska ok om det inte går bra. Har haft ett mf förut och de förstod jättebra. Barn är inte så krångliga. Däremot tror jag att syrran har "råkat" skvallra på skolan.

    Hur mår ni andra? Jösses vad man GLÖMMER hur man kan må! Har enorm trötthet! Det går ok på dagarna på jobbet (är lärare så jag håller igång), men sen när jag kommer hem orkar jag inget. Somnar i soffan och sen somnar jag vid sju med lilla pojken! Och vaknar.. ja typ tre-fyra! Jättekonstigt. 

    Har varit förkyld ett tag + all oro för mf + ont så har inte tränat på länge men jag vill tvinga mig till gymet nu så att jag kanske blir lite piggare. '

    Mår dessutom spy-illa flera gånger om dagen! Men så glad att det var ett pyre i magen med hjärta som slog! Tror jag är i v 6+5 ca idag. Så då vet ni som är i typ samma, att vid 6+3 såg man verkligen "bönan" och hjärtat!

    Har också åldersnoja som många andra, men egentligen är det bara dumt! Finns ju massor av "äldre" mammor! Och vi alla är ju under 40! Så njut nu alla!

  • Myran76
    misslina skrev 2016-01-27 08:31:13 följande:
    Vad tyckte du om nipt? Hur är resultaten som man får? Hur säkert är det?

    Vi funderar på att göra nipt så jag har 100 frågor :)
    Gjorde en massa research på Nipt och Kub vid första graviditeten och för mig kändes det som jättestor skillnad på resultaten. Nipt verkar ju ge 99% säkerhet medan Kub ger ca 85% och alltså missar 15%. Det kändes som alldeles för många missar för mig som verkligen ville veta.

    Speciellt om man hamnar i riskzonen på Kub, vilket är lätt att göra när man är över 35 ? skulle jag göra fostervattenprov då som har en risk för missfall? I de allra flesta fall dåligt Kub-resultat (1:200 eller lägre) så har ju fostren inga fel på sig så det görs ju många fostervattenprov i onödan. 

    Får man dåligt svar på Nipt så har ju fostret antagligen något kromosomfel och då är det lättare att ta beslutet om FVP tycker jag. 

    Svaret på Nipt var bara "Negativt". De ger alltså ingen riskfaktor så att man kan se om man är nära gränsen eller inte. Däremot kan svaret vara "Positivt" för något kromosomfel, eller så kan man få "Annat". Får man annat så är det kanske oklart eller på gränsen. 

    Jag vet att ett negativt svar inte är 100% säkert men jag tyckte det var säkert nog för att våga lita på det. 

    Långt svar, men hoppas det hjälper dig i valet. Har du fler frågor är det bara att ställa dem!
  • Myran76

    Nyfiken - varför har ni åldersnoja? Är det för att vissa risker ökar när man är gravid efter 35 eller? 

    Jag hade mest åldersnoja innan jag blev gravid, att jag skulle vara för gammal för att kunna få barn och så. Men när jag väl blev gravid och det inte verkade så svårt så släppte det. 

    Tyckte det var lite enerverande att direkt bli klassad som "högrisk" av sjukvården bara för åldern. Visst ökar riskerna men inte med jättemycket. Det finns ju många andra saker som ökar riskerna hos gravida mycket mer och jag känner mig rätt ung och frisk :)

    Vid min förra graviditet var jag 37, fyllde 38 två dagar innan förlossning, och hela graviditeten och förlossningen gick superbra. Så om det är något sådant ni oroar er över, tänk inte på det nu. Allt kommer säkert gå jättebra!  

  • Curlingmorsan
    Myran76 skrev 2016-01-28 06:15:20 följande:

    Nyfiken - varför har ni åldersnoja? Är det för att vissa risker ökar när man är gravid efter 35 eller? 

    Jag hade mest åldersnoja innan jag blev gravid, att jag skulle vara för gammal för att kunna få barn och så. Men när jag väl blev gravid och det inte verkade så svårt så släppte det. 

    Tyckte det var lite enerverande att direkt bli klassad som "högrisk" av sjukvården bara för åldern. Visst ökar riskerna men inte med jättemycket. Det finns ju många andra saker som ökar riskerna hos gravida mycket mer och jag känner mig rätt ung och frisk :)

    Vid min förra graviditet var jag 37, fyllde 38 två dagar innan förlossning, och hela graviditeten och förlossningen gick superbra. Så om det är något sådant ni oroar er över, tänk inte på det nu. Allt kommer säkert gå jättebra!  


    Jag tänker inte så mycket på den ökade risken, min åldersnoja är nog mer att jag/vi känner att barnet kommer få gamla föräldrar(vi är båda 78:or). Vet att många idag skaffar barn först efter 35 så vi kommer inte vara "onormalt" gamla. Men i jämförelse mot våra andra barn som nu är 9-13 år. Känner även att omvärldens (familj o kollegor) reaktioner är lite så, att de tycker vi är lite för gamla. Men jag känner mig inte så gammal....
  • Curlingmorsan

    Jag mår fortfarande extremt illa, är sjukskriven och sängliggande. På morgonen förflyttar jag mig till soffan och på kvällen tillbaks till sängen. Medicinen gör att jag inte kräks så ofta längre men mår ändå konstant illa. Galet jobbigt! Blir mycket jobb för min sambo som måste ta hand om huset, alla barnen OCH mig. Min dotter tränar dessutom ganska mycket och tidigt på eftermiddagarna så ett väldigt pusslande att hitta någon som kan köra henne till träningarna. Men hoppas det snart går över! Går in i v 11 idag så borde vara över snart hoppas jag!

  • Nolejo

    Åldersnoja ja... Min var nog värre när jag var 24 än den är idag när jag är 36 :). Känner mig inte alls gammal och det beror nog på att jag fortfarande är bland de yngsta på jobbet. Min sambo är 74:a och jag tycker inte han är gammal heller. Han kommer aldrig att vara en ung pappa, men jag tror att han kommer att vara mer engagerad och delaktig än min första sons pappa var. Jag var 29 och min dåvarande sambo var 32 när vi fick N. Han var dock egentligen inte redo, han hade nog blivit en bättre pappa om han varit äldre. Så ålder är bara ett nummer :).

Svar på tråden Någon runt 35 som nyligen plussat som vill följas åt