varför hittar inte jag kärleken?

Vad kul att magkänslan säger det känns bra, enligt mig är den allt man ska gå på!

Som han beter sig verkar han gilla dig men samtidigt måste jag säga det känns konstigt om han blir mer off när han inte är med dig. Har du frågat honom om varför? Det kan ju vara så att han dejtar fler tjejer (vet du inte vill höra detta men det går inte utesluta), speciellt om ni inte har satt någon etikett på er två än. Det är också ett alternativ att han har svårt att säga nej till att träffas eller att han säger ja och tar det bara ibland för att ni har sex och att han inte tänker sig att det ska leda till något mer? Överväg att skippa sex och bara träffas, kanske mysa men låta det ta stopp och se hur han reagerar men jag vill ändå slå ett slag för att fråga honom rätt ut! Säg till han att du gillar honom och att du är intresserad av mer än sporadiska träffar och sex. Fråga honom helt enkelt om han är intresserad av något mer eller inte för bara han har svaret och i värsta fall får du veta att han inte vill ha mer så kan du agera därefter, behålla som kk eller dumpa honom vad du känner är bäst.

Att du är ärlig och säger så till honom är bara bra tycker jag! Däremot om du får känslan att han inte är lika ärlig tillbaka som du ber han vara känns också lustigt om han nu skulle vara intresserad av mer. Det känns ju fel att tvinga fram något svar från honom men hans personlighet kanske gör att du måste vara väldigt rak för att få svar på dina frågor eller att han har svårt att ta för sig/vara öppen med dig om saker.

Du får helt enkelt ta dig en funderare om du ska fråga honom med risken för att han kanske säger att han inte vill ha mer men då får du åtminstone något svar och behöver inte gå omkring och hoppas.

Skriv om du har mer funderingar! Detta är åtminstone mina tankar från mitt perspektiv som kille men hoppas något kanske hjälper dig. Skulle vara kul att få veta hur det går oavsett!

Jag har frågat varför och de ständiga svaret är att han är upptagen/har mycket att göra och vill inte va kort mot mig och därför väntar med o svara tills han har tid. De hade vart en bra förklaring men jag ser ju att han e online på fb hela tiden typ (där vi skriver). Ja alltså dejtar han fler tjejer är det okej med mej då vi som sagt inte har etikett än! Men jag vet inte varför det skulle va svårt o bara säga de då? När vi har sex så tror jag faktiskt de bara vart mitt initiativ.. Han har vart sugen oså har jag märkt men de e jag som tar tag i saken, därför svårt o se att de e de han bara e ute efter!
Jag är väldigt rak o ärlig och har vart hela tiden. Dessutom har han och jag pratat om hur viktigt det är att respektera varandra och va ärliga då jag i ett tidigare förhållande blev helt krossad och väldigt dåligt behandlad. Detta har han sagt att han aldrig ska utsätta mej för och sagt att han alltid ska respektera mej. För mej e de så fruktansvärt respektlöst att ignorera någon istället för o bara säga ifrån. Jag har frågat honom om han inte vill prata mer och får då till svar att han vill de. Har frågat mer än en gång, fråga även om han vill träffas mer o svarat e även där ja. Känns som jag blir tjatig om jag frågar mer också..
Det jobbiga för mej är att det här är sånt som triggar min ångest så extremt mycket, så just nu mår jag skit dåligt verkligen.

Det känns ju som att om han har tid att sitta på facebook så har han ju definitivt tid att skriva till dig, han måste ju inte heller skriva i flera timmar utan bara bestämma en tid ni ska ses igen? Det är ju bra om det inte är han som är på om sex men frågan är ju då om han går in för det om du håller tillbaka lite?

Åtminstone för mig så är det så att om jag vill prata med någon så gör jag det. Hur mycket jag än har att göra om dagarna finns det alltid tid för den personen jag gillar så jag köper inte snacket om att han är så upptagen hela tiden, speciellt inte om han är inne på facebook. Han har ju alla möjligheter i världen att höra av sig till dig på kvällen? Eller när han nu är ledig från jobbet/skola/hans sysselsättning om dagarna. Eventuellt går det ställa frågan om han träffar någon annan samtidigt och därför har mindre tid för dig?

Det låter även konstigt att han är sådan om du har berättat hur du känner sedan tidigare och att du vill han ska vara ärlig. Jag vet att du inte vill vara jobbig och fråga hela tiden men får du inte riktiga svar på sakerna så kommer ju inte ångesten att gå ner speciellt mycket. En dag kommer man ju till gränsen att man inte orkar med ångesten och då får du helt enkelt ställa honom mot väggen och näst intill kräva svar och vara på honom ännu mer.  

Hur länge har ni träffats? Det låter som att ni träffats ett tag och i så fall tror jag det bästa tror jag är att få veta om det är på väg att bli något seriöst mellan er eller inte för ni kan ju inte hålla på så här i all evighet (om ni inte blir kk). Eftersom du verkar vilja ta det längre så måste du ta upp det hela och få veta vad han tänker och känner om det är på väg mot ett förhållande eller inte.

Jag är ingen dejtingexpert alls. Träffade min man när jag var 20 år. Jag känner igen mig själv i det du skriver om dina värderingar och såhär i efterhand har jag många gånger tänkt att både jag och maken hade ren tur som råkade hitta varandra så tidigt. Vi var egentligen båda "för unga" för att ha så "mogna" förväntningar på ett förhållande.

Det här med att vara rak och tydlig tex var inte alls önskvärt hos de killar jag träffat innan...

Det var någon som skrev att du kanske ska leta efter äldre killar. Chansen är väl större då kan jag tro att hitta någon som vill ha ett stadigt seriöst förhållande?

Annars kan du få bli min svärgeska Min lillebror söker också men hittar bara brudar som är för flamsiga och ingen som är stabil nog att bygga seriöst förhållande med. Han är iof säkert för gammal för dig.

TS, jag tycker du verkar vara en jättegullig och fin tjej!

Tack!

Ja men eller hur. Han brukar ju dock skriva men de tar ju alltid typ 5 timmar o svara, fast jag ser att han läser direkt osv.. Problemet är att vi bor 3 h ifrån varann så vi kan inte bara ses hur som helst utan måste planera innan. O de alltid jag som åker till han (mitt val, han erbjuder sej o komma hit) så det är inte jobbigt för honom heller. Jag tror han skulle de, om jag höll tillbaka... För så på e ja inte utan mer när jag märker att han vill tar jag tag i de haha.

Ne men så fungerar jag med, svarar alltid även om jag e med vänner eller va de kan vara... Men han skriver ju oftast iaf en gång om dagen. Men då svarar jag med typ en fråga och då får jag ju vänta hur länge som helst på svar. Typ nu, jag svara han igår halv 7 på kvällen. Fortfarande inte fått ett svar. Gått ett dygn om en timma...

Nej tror den dagen e kommen, idag e jag e förstörd o orkar inte mer. Funderar på om jag ska skriva igen. Eller se om han svarar o då försöka förklara lite att han får bestämma sej. För jag klarar inte av detta, jag kan inte må såhär dåligt. De konstiga är för mej att de har inget o gö med hur mke jag tycker om han eller liknande utan grejen att bli dissad, inte veta osv ger mej sån fruktansvärd ångest. Kan inte förklara vrf jag blir ledsen. För så mke tycker jag faktiskt inte om honom.

Vi har pratat mycket med varandra i ca 1 år, sen började vi träffas för 3 månader sen! Ja men jag får ju inga svar. Han säger typ ja om ja frågar men hans handlingar e ju extremt otydliga. Eller så e dom tydliga bara att jag e dum. En kk e rätt värdelöst när de e så långt avstånd!

Ja verkligen tur, hade blivit så lycklig om jag hade haft den turen. Men de har jag tyvärr inte :/ ne, detta "spel" man ska hålla på med gör mej galen. Jag förstår inte de roliga i de alls..

Men hur mycket äldre då? Jag är 22 killen jag har träffat senast är 28, känns som han ändå är rätt mycket äldre än mig!

Aaa då har han alltså samma problem som mig! Hur gammal är din bror?

Spel kan man hålla på med i max en månad. Om man onte har en relation då så är det uppenbarligen inte något som stämmer.

Ett lyxproblem för dig är att du är så ung men redan färdigutbildad. Universiteten är verkligen en fantastisk plats att hitta en blivande partner. Skulle råda dig att ta rygg på någon väninna som fortfarande är i den svängen.

Att träffa partner via bekanta är ett annat bra sätt. Mycket för att du då får mycket information innan relationen och minskar risken för att bli negativt överraskad.

Jag börjar bli så ledsen. Jag vill verkligen hitta min kärlek. Så fort jag hittat någon jag verkligen tycker om så skiter de sej...

Förstår inte varför?

Jag är 22 år och tjej har en universitetsutbildning, fast anställning. Mycket pengar på banken (fått arv) inga lån. Ser helt okej ut, har mycket vänner och är en social och rolig person!

Men något måste jag ju göra fel...

Kan ni ge mej råd eller liknande, saknar så att ha någon i mitt liv.