Mår dåligt i början. Jobbet då?

Man försöker dölja det med ständigt småätande, seaband och postafen så länge det går, håller inte det berättar man. 
I min tredje graviditet (efter två tidiga missfall) mådde jag så illa att jag ibland kräktes på vägen till eller från jobbet. Jag gick runt med pressbyrånpåsar i fickan (bästa spypåsen, läcker aldrig ) och försökte jobba hemifrån så mycket som möjligt. I v8-9 någonstans ringde min chefs chef och ville ha med mig på ett halvdagsmöte. Jag försökte ducka först men det var jätteviktigt sa han så jag började ge med mig. Så fick jag klart för mig att det var långt utanför stan med en lång resa i buss eller taxi och jag fick panik. Jag försökte med det ena och det andra för att säga att jag inte kunde komma, men han gav sig inte. Till sist sa jag "Jag är gravid och spyr som en räv om jag åker för långa sträckor eller glömmer bort att äta var femte minut" varpå han svarade "Sitt hemma och jobba, vi ringer om vi behöver dig"