Otrohet
Anonym (trogen) skrev 2016-02-08 11:22:17 följande:
Efter 30 år av kärleksrelationer (mellan 1 och 16 år långa) känner jag att jag behöver vädra begreppen trohet och otrohet. Det slår mig när jag tänker tillbaka - att de flesta av oss kanske levt i en illusion om vad som pågått i våra liv. Eller har jag haft otur som drabbats på detta sätt? Jag inleder med att berätta kort om mina relationer:
Min allra första var ett fling på tre månader. Jag var 18 år och det avslutades med att hon träffade en annan kille och var otrogen med honom på en fest.
Mitt första seriösa varade i två år. Hon hade pojkvän, träffade mig några gånger, vi hade sex... och sedan lämnade hon honom för att vara med mig.
Mitt andra seriösa inleddes inte med otrohet, men mot slutet av de två åren var hon otrogen mot mig.
Mitt tredje seriösa blev mitt äktenskap. Hon var sambo med en kille. Men hon var ändå drivande och efter tre månader lämnade hon honom. Vi var därefter tillsammans i 17 år. Ingen otrohet mot slutet.
Mitt fjärde varade i fyra år. Ingen otrohet under tiden, men hon var otrogen mot sin exman under ett års tid. Och han själv hade varit otrogen mot henne till och från under 20 års tid.
Mitt femte (nuvarande) inleddes med att hon bröt sin 15 år gamla förlovning för att få vara med mig.
Och jag har genom sett detta runt mig i andra sammanhang också. Oärlighet, otrohet och prasslande hit och dit. Vill ju påpeka att tjejerna/kvinnorna inte på något sätt gjort ett lösaktigt eller oseriöst intryck. Alla har varit fina, intelligenta och kärleksfulla. Men tydligen är det ändå svårt att hålla kursen...
Kommentarer på detta? Vad har ni själva för erfarenhet?
Jag skulle sammanfatta dethela med att problemet i det här fallet inte har med samhället att göra utan med din dubbelmoral. Om du inleder ett förhållande med en upptagen kvinna och därmed väljer att aktivt delta i hennes otrohet mot hennes man, hur fan kan du då förvänta dig ärlighet och trohet tillbaka? Det är ju lika korkat som att göra affärer med hells angels och sen gnälla över att man blev blåst, eller umgås med pundare och gnälla över att folk knarkar... det finns ett ganska enkelt uttryck som heter, skit in skit ut... du kan inte förvänta dig att ge dig in i nåt smutsigt och tro att allt kommer vara rent.
Dina erfarenheter i livet är inte helt överraskande eftersom du själv valt att beblanda dig med den sortens människor och aktivt deltagit i deras skit, hade du valt att "umgås" med andra sorters människor så hade dina erfarenheter kanske varit annorlunda.