IVF mars/april
Idag gör jag något stort. Träffar en gravid vän. Det har varit tufft att se gravida bekanta och vänner, hur "alla andra blir gravida utom jag". Har till och med pausar min Facebook för att undvika att se alla lyckliga uppdateringar. Men vår nära vän som är gravid kommer hit i helgen. Först kändeochattatt nej, det kommer aldrig gå. Nu känner jag att det känns viktigt att träffa henne. Hon är vår närmaste vän och hon vet vår historia. Jag tycker det känns bra att hon kommer hit och känner mig redo för gravidmagen. Även om det såklart känns jobbigt också.
Kärlek och kramar och styrka till alla här! <3 Jag kan även berätta att jag efter tre dagar med sprutor känner mig mycket piggare i deppigheten. Menopuren drog över synarela-biverkningarna. Känns faktiskt himla skönt!
jo men det här med gravida kompisar är inte lätt... en av mina närmaste är gravid, hon har sagt flera gånger att hon förstår om jag inte vill höra om alla hennes ultraljud och uppdateringar om graviditeten men på något sätt har jag inte vågat erkänna riktigt till henne att det sårar mig. Så jag låter henne göra det och försöker låtsas som att våra egna problem inte är så allvarliga och att jag kan skilja på vår sorg och hennes glädje... men men.. mitt sätt är att tro stenhårt att det snart kommer att hända oss. det är samma för dig.just nu finns det inget som talar för att det inte snart kan hända dig,snarare tvärtom
. Sen är det inte så att fokuset måste ligga på den gravida. Man kan prata om annat.att vara gravid är inte det som är helheten.
. Men det som Sjöblomman skriver ger faktiskt lite hopp, om detta skulle vara orsaken till att det inte funkar som det borde med ivf, och om man kan ta bort det. Då är det då bra att man har hittat orsaken så man kan behandla den.