Träffat äldre man. Är rädd för vad folk ska säga...

Konstigt...vi är flera i min bekantskap där killarna är yngre...allt från 5-13 år...de flesta över 10 års ålderskillnad, ingen som får ta skit för det. 

Skulle säga att dessa negativa attityder är typiskt svenska. Åker ni utomlands -södra Europa, USA eller resten av världen så är det inget problem alls (dvs hur andra reagerar och deras fördomar). 
Däremot kan det naturligtvis finnas en del åldersrelaterat som gör att relationen får det svårt att funka i längden... (men inte nödvändigtvis).

Sen kan man fundera på varför det är såhär i Sverige? Vilket är en svårare fråga - tittar man på t.ex. world value survey så ser man att Sverige är ett mkt extremt land. Möjligen kan det hänga ihop med det. Sen har vi en mkt hög ambition vad gäller jämlikhet och då kanske en åldersskillnad (som i nån bemärkelse var mer accepterad/vanlig förr i tiden - när vi hade ett mindre jämlikt samhälle) upplevs som omraliskt eller orätt -många svar här ger uttryck för något åt det hållet.
?

Det kanske beror på att så många av er är i samma sits, men i samhället i stort är det fortfarande mycket mer tabu när mannen är10-20 år yngre än när kvinnan är 10-20 år yngre.

12 är ju ganska mycket mindre än 25 som det är i TS fall.

Ja det är jag fullt medveten om....

...men precis som du skriver här, så är det oftast mer tabu när mannen är den yngre, så då är 10-12 år ganska så stor skillnad ändå. 

Att vi är många i samma sits är nog mest en slump, men även märkt bland kollegor att det blir mer och mer vanligt åt att man har en yngre man med. Jag tror samhället håller på att ändras, folk gör mer som de vill och inte vad som förväntas av samhället. 

 

Jag kan bara svara efter mina erfarenheter och vad jag tycker, sen om du inte tycker det räcker eller gör skillnad för dig (Sirap) så är det ju upp till dig.

Om er dotter träffar en äldre man, hur skulle du vilja att han är mot henne när dom umgås?

Detta är lite extremt och de som tycker att denna situation är något att uppmuntra saknar definitivt omdöme. Det säger en del om mannen i fråga, att bli seriöst intresserad av någon som är 20 år när man är 45 är inte normalt. Min dotter är 21 och jag hade inte accepterat detta och det finns nog ingen fader (i västvärlden) som skulle acceptera det. Att en ung tjej kan bli förälskad i en "äldre" man kan ju hända, men det ska nog stanna där. Det är ju inte så att detta är den enda "killen" i världen och att det inte finns någon annan. Även om du själv anser att du är mogen och vuxen för din ålder, så att överhuvud taget tänka sig en seriös relation med denna man visar dock på att du inte är så mogen som du tror, för då hade du insett att detta är inget att gå vidare med.

Instinktivt känns det 'äckligt'.
Var den känslan kommer ifrån vet jag inte riktigt.
Men Det är en stor ålderskillnad som känns riiiiktigt fel.

Par passar bäst ihop om de är i nära ålder. 5 år ca. yngre eller äldre är ok. Allt annat känns lite fel rent instinktivt för mig.

Hade du varit min dotter hade jag inte velat träffa din nya 'man'.

Det var lite skumt när jag tog hem min 16 år äldre (f.d.) man och han var ett år yngre än mamma. De accepterade dock honom snabbt, det var inga konstigheter. Min pappa som varit mest emot relationen egentligen (inte så mycket verbalt, mer en känsla) blev senare vän med mitt ex, vilket i sig kändes skumt för mig, men bättre än motsatsen.

Sedan fick jag ofta kommentarer om varför jag som är så ung och vacker är med en gammal gubbe. Ofta från yngre män.

Nyfiken på vad du såg hos honom?

Alltså, jag kan inte förstå... liksom.. även om man kan tycka att flera människor är attraktiva så länge de är vuxna, så är en stor åldersskillnad.. bara instinktivt 'fel' för mig.