Det enda jag kan säga är att var ärlig.
Vilken dag som helst kan du inte längre dölja att du är gravid. Du måste helt enkelt berätta och ta konsekvenserna av det.
Räkna med att du blir ensam mamma. En vecka kvar på fri abort, sen.måste du begära tillstånd från socialstyrelsen.
Låt din sambo själv välja hur han vill ha sitt liv.
Sen får du helt enkelt gilla läget och ta det liv som blir efter att han gjort sitt val.
Gränsen för fri abort går vecka 18+0..
Hur gick det hos barnmorskan idag ts?
Jag har pratat med en kurator på abortmottagningen som säger att jag inte kommer hinna göra abort innan v 18 och att jag aldrig kommer få godkännande av socialstyrelsen för abort pga fel pappa. Pappan har ju inte hotat mig eller är missbrukare liksom. Jag får ställa in mig på att bli mamma ser det ut som. Har inte vågat berätta för min sambo ännu... jätterädd för vad han ska säga.
Att offra ett barn bara för att få behålla en sambo? Snälla säg att du inte menar det!
Att gå igenom en adoptionsprosess för att sedan upptäcka att han ändå inte stannar... Nej nej nej. Hur tänker du nu?
Och nej så lätt är det inte att adoptera bort ett barn i Sverige heller. I ditt läge får du hjälp och stöd i rollen som förälder, samtalskontakt för att bearbeta det inträffade, möjligheten till stödfamilj/fosterfamilj, hjälp med kontakt med fadern till barnet och umgänge och möjlighet att han tar vårdnad. Motsätter sig pappan adoption så blir det ingen heller.
Finns barnets pappa i din närhet så han får information om att du fått barn kommer han förmodligen också kunna räkna ut att barnet är hans. Utan att du säger det. Då får du räkna med att han faktiskt vill ha faderskapstest.
Har ni gemensamma vänner/bekanta så kan det finnas risk att någon annan säger åt honom att barnet kan vara hans.
Så vänligen tänk efter ordentligt och handla inte i panik.
Ett konkret råd: Boka tid hos familjerådgivning och familjerätten för att få hjälp med att reda ut allt och kunna ta riktigt beslut och var säkra på att allt går juridiskt rätt till.
Du sätter dig och barnet i en jävla sits om du tar beslut utan juridisk grund och ogenomtänkt.
Min sambo håller fortfarande på att försöka smälta detta och vi har inte bestämt nånting än. Det kommer nog att ta nån vecka minst och jag vill ge honom den tid han behöver men tänkte svara på några frågor som ni skrivit i tråden.
Jag kan ta hand om barnet själv. Jag har ekonomin till det och kan lätt hitta annat boende om det behövs och vi går isär men det är en stor sak när ett så långt förhållande med nån man älskar så mkt tar slut. Det är inte lätt på nåt sätt och tar det slut kommer jag säkert att vara förkrossad under lång tid och det är inte en så bra start för ett barn. När man får barn vill man ju kunna vara helt närvarande med barnet och inte hjärtekrossad. Så går det att lösa på nåt annat sätt vore det förstås bättre för alla i den här soppan.
Min sambo och den andra mannen är ganska lika utseendemässigt. De har samma ögonfärg och hårfärg (brunt hår och blå ögon). Den andra mannen är lång och min sambo i kortare laget men det märks ju inte av på en bebis. Den andra mannen har väldigt lockigt hår (inte afro utan typiskt nordiskt hår fast mkt lockigt) och jag och min sambo har väldigt rakt hår. Så det är väl det i så fall men jag tror inte att nån skulle reagera jättemkt på det. Dessutom borde väl barnet hamna nånstans mittemellan rakt och lockigt hår eftersom jag har rakt? Vet inte riktigt hur det funkar...
Men jag vet inte om han skulle gå med på att adoptera bort sitt barn till oss. Jag tänker att det får bli en senare fråga om min sambo går med på det. Blir det så så kommer bara de närmaste få veta om det, dvs biopappan, jag och min sambo, barnet när det blir äldre och möjligtvis nån nära familjemedlem till oss. Vi skulle skriva min sambo som biopappa på födelseattesten men lägga in papper med sanningen i ett bankfack om nåt skulle hända oss och barnet behöver ny vårdnadshavare eller får medicinska problem innan det är stort nog för att få veta.
En sak som jag inte har nämnt innan som försvårar hela situationen som jag tar upp nu så att ni förstår är att min sambo är lite av en halvkändis eller vad man ska säga. Han är väldigt rädd att folk/media ska börja prata om han behåller nån annan mans barn. Hade det inte vart för det så kanske han kunnat överväga det men nu vill han inte att det ska "synas" nånstans att det inte är hans om vi fortsätter som par och tar hand om barnet. Så därför vill han inte att biopappan ska vara med på ett hörn.
Varför är du så feg TS?
Det är inte din sambo som ska rädda dig ur en pinsam situation utan DU som måste deala med att du väntar en annan mans barn.
Det är endast du och pappan som ska besluta hur ni ska göra med barnet i framtiden.
Du försöker rädda ditt eget skinn istället för att tänka först på barnet och dess rättigheter.
De flesta kommer ändå inte tro att din sambo pappa och kan räkna ut med arslet hur det förhåller sig.