Får inte flytta för mitt ex

Lämna över boendet till pappan. Barnet slipper flytta, pappan blir nöjd, du får flytta. Blir ju bra för alla parter. Likaväl som att pappan skall ha nån vecka här och där och umgås med barnet, så kan väl du göra så istället?

Har ni inte fått tilldömt att umgängesföräldern ska stå för resekostnader? Det fick vi och enligt Familjerätten var det praxis.

I detta läget har du två val: att inte flytta, eller att exet tar över boendet för ert barn.

Jag förstår ditt ex fullt ut. Och jag tror nog att du gör det också. Du skriver att du vägrar att flytta utan ditt barn, då förstår du ju hur barnets pappa skulle känna att plötsligt hans barn försvinner långt ifrån.

Jag förstår att du vill satsa på ditt nya liv, men tyvärr är det aldrig så enkelt. Och med barn i bilden är det de som går först. Din nya vill ju inte flytta ifrån sina barn heller.

Fan vilken idiotisk och missvisande rubrik. "Får inte flytta för mitt ex"

Vem fan har förbjudit dig att flytta? DU får ju flytta till jordens ände om du vill.

Pappans barn stannar med pappa.

Det är klart att du får flytta. Det kan han ju självklart inte hindra dig. Sen att du inte får ta med ert gemensamma barn är en annan sak.

Du har tre alternativ
1. Stäm för enskild vårdnad (och vinn tvisten, vilket kan bli svårt om ni inte har allvarliga samarbetsproblem sen innan, så det inte blir alltför genomskinligt att det är din flytt som styr det hela), gör upp ett umgängesschema som tillgodoser dotterns rätt till sin pappa och stå sen för allt det praktiska och ekonomiska runt dina och dotterns långa resor till och från pappan.
2. Överlämna boendet till pappan, och stå sen för allt det praktiska och ekonomiska runt dina resor för att hämta och lämna dottern för hennes umgänge med dig.
3. Inse att er dotter behöver er båda två, bo kvar och lös situationen med Kalle på ett annat sätt. Kanske kan han använda de två övre alternativen när det gäller hans barns mamma och lösa det på det sättet?

Ts du tycks ha jättesvårt att fatta det enkla som att barnet inte bara är ditt! Sätt dig ner en stund och ta dig en funderare på om ditt ex ville samma sak? Alltså ta er dotter och flytta 40 mil från dig? Hade du tyckt att det var en bra idé? Saken är den att det inte är föräldrar som har rätt till sitt barn utan barnet som har rätt till båda sina föräldrar. Och det spelar ingen som helst roll vad de sen tycker om varandra.

Om man sätter barn till världen får man ju också förstå att man inte kan flytta hur som helst. Du vägrar flytta utan dottern, men pappan vill också ha sin dotter lika nära som dig. Vad skulle du själv känna om ditt ex sa till dig "jag och dottern flyttar 40 mil bort".

Barnet har rätt till båda sina föräldrar lika mycket och jag måste ju säga att du tänker mer på dig själv att du ska ha de bra och inte ditt barn.

Sen kommer de inte fram om ditt ex är elak mot barnet, om han inte träffar henne så mycket eller hur han är som pappa. Utan jag bedömer vad du har skrivit, alltså att du är egoistisk och tänker enbart på dig och ingen annan.

Det är till dömt att mamman står för kostnaderna för att hämta sin dotter här och att pappan ska stå för kostnaderna för att hämta sin dotter hos mamman när umgänget är slut. Många jag har pratat med tycker att detta är konstigt.

Du kan väl visst flytta, men dottern får stanna hos sin pappa. Varför är det självklart att hon skall vara hos dig? Drar upp henne från hennes pappa, hennes trygghet och hennes vänner, sjukt!

Upprepar egentligen bara vad som redan är sagt.

Du har ingen rätt att frånta din dotter sin pappa.

DU har ett val, bo kvar eller flytta och låt dottern bo hos pappan. Du har däremot inte rätt att bestämma åt andra.

Du skriver att din "karl" inte kan flytta för att han har två barn. Han verkar ju ha fattat något som inte riktigt gått in hos dig..