Som synes ovan är motivet avgörande. Handlar det om utvidgat nödvärn (t ex för att skydda sig eller sin familj, fast det skulle räknas som mord rent juridiskt) så ja, absolut. Jag skulle kunna vara vän med en sådan person. Handlar det däremot om ren sadism eller bristande impulskontroll, dvs ett mer eller mindre oskyldigt offer. Så nej, en sån person hade jag absolut inte haft kontakt med.
Jag skulle inte ens vara vän med en person som hade dömts för dråp, om det inte fanns rimliga förklaringar till dråpet.
Lättprovocerade människor som dessutom har nära till våld ska man undvika.
Men det finns extrema situationer då mord eller dråp kan vara berättigat. Eftersom jag själv skulle kunna mörda eller döda om jag inte såg någon annan utväg för att skydda mig själv eller mina närmaste, skulle jag aldrig kunna döma någon som hade begått mord i lagens mening av det skälet.