Syskonförsök med ivf höst/vinter 2016

De har valt åt oss att de kommer bli 5-6 dagar..

Hur går det Söndag?

Har du hört något om hur det gått för embryona?

En till frysen :( så inge vidare för oss alls!! Hur är de själv?

Va tråkigt att du känner dig besviken!

Och förstår såklart att du hoppats på mer! Men att en av tre blir blastocyst som går att frysa är nog ett ganska bra eller iaf normalt resultat. Calanderska har som regel att man måste ha minst fem embryon för att de ens ska odla dom 5-6 dagar, just pga att så många oftast faller bort på vägen. Men förstår ju såklart att ni hoppats på fler... men vi får hoppas att det är en riktigt bra blastocyst som blir en bebis!

Här är det bra! Bortsett från en förkylning från helvetet just nu.. åkte på överstimulering och va inne på kliniken några dagar innan testdagen för kontroll. Hade kraftigt förstorade äggstockar samt en del vätska i buken. Mår okej, mest ont när jag ska vända mig i sängen eller ska ta mig ur sängen. Men vad gör det? Jag är gravid, så ska absolut inte klaga! Tar gärna en liten överstimulering på köpet

Testerna blir bara starkare och starkare, men känner mig inte det minsta gravid och är väldigt otrolig för missfall. Två långa veckor kvar tills vi får veta om det finns något där inne...

Ja som sagt sist blev 8 -2 denna gång 11-1 och de känns rättså hopplöst! Fick en liten förhoppning att jag skulle kunna återföra redan på nästa äl men tydligen måste jag vänta en cykel till :( moment 22!!

Ja fy överstimulering är verkligen inte kul! Äggstockarna var sen knytnävar sist på mig!! Fy vilken smärta då var jag endå avbruten vågar onte ens fundera på hur de blivit om jag blev gravid!

Förstår att du längtat så mysigt första gången man får se de små de går nog bra!!

Hej på er!
Hur går det för er alla?

Har du du fått börja nästa försök Mad86?

Här har det gått allt annat än bra...
Först blev jag ju överstimulerad när jag blev gravid. Visste att möjligheten fanns och va väl egentligen inte så besvärad till en början, för vad gjorde det liksom? Vi va ju gravida...
Men jäklar vad ont jag haft i äggstockarna, framförallt över den ena. Kunde knappt sova på nästan 1,5 månad för så fort jag rörde mig så kom äggstocken i kläm.
I slutet av V8 fick vi äntligen göra ultraljud och då visade det sig att fostret inte levde. Det hade dött runt v 6-7...
men av princip får man inte hjälp direkt utan måste vänta en vecka och komma tillbaka igen. Fick sen iaf äntligen tabletter för att få kroppen att stöta bort det, men det fungerade inte. Inget hände mer än en liten blödning samt som en kraftig mensvärk. Fick avvakta lite till och fick sen testa samma tabletter en gång till. Men inte heller denna gången ville kroppen göra sig av med det... dock blev det en helt horrible upplevelse och låg med konstanta sammandragningar i över åtta timmar. Det va fasiken värre än förlossningen nästan (och då hade jag ändå en jäkligt jobbig förlossning). Tillslut ramlade jag ihop på köksgolvet och kunde inte ta mig upp...
Fick vänta ytterligare några dagar och fick sen komma in på kontroll, där de mycket riktigt konstaterade att graviditeten va kvar. Remiss skickades till sjukhuset och åtta dagar efter det fick jag tillslut skrapas under narkos. Så hela tre veckor gick jag runt och va gravid (för det va ju det kroppen trodde sig vara..) och med vetskapen om att jag hade ett dött foster där inne. Riktig jäkla tortyr faktiskt!!!!
Och efter skrapningen blödde jag en del och fyra dagar efter så tilltog blödningen och en enorm klump kom ut och jag va åter igen på väg att svimma och mådde allt annat än bra!
Nu har, äntligen, blödningen avtagit men bara för två dagarsen rann det blod (va nu snart tre veckor sen skrapningen skedde). Och jag har heller inte sett tillstymmelsen till någon ägglossning, alla tester är helt blanka, trots att kliniken mätte en blåsa på 13mm för 10 dagar sen. Så troligtvis uteblir väl ägglossningen nu, men då är ju bara frågan om när fasiken mensen kommer isf.
Tanken är att sätta in ett embryo så snart vi får, men måste ha en ordentlig mens emellan.
Och just nu är jag även livrädd för att bli gravid igen, det här har varit fruktansvärt rent ut sagt!
Men mest rädd at allt är jag nog för att det aldrig mer ska ta sig igen. Det krävdes ju ändå åtta försök innan vår son blev till. Och denna gången hade vi "tur" att det lyckades på första försöket. Men just nu känns det inte allt för hoppfullt...

Hoppas det går bättre för alla er andra!

Hej

Hoppar in här o ser ifall ngn är kvar. Har läst bakåt lite o hur har allt gått?

Vi håller just nu på med ett syskonförsök, fick en flicka på 3:e ivf/icsi. Äggplock imorgon o nerverna sitter utanpå kroppen..

Svårt att se framför mig att lyckas igen, men hoppas innerligt.

Jag läste lite i våras och är nu tillbaka för att göra fjärde försöket (efter 1 ET och 2 FET) i hopp om syskon till våra två barn (också via IVF). Äggplock igår. Ruvar du nu?

Ja, fick tillbaka ett 3-dagars i måndags så nu är det lång och spänd väntan..

Åh, då har ni lyckats med syskonförsök innan? Emellanåt känns de lite för bra för att vara sant att de kan funka 2 ggr. Men är de 4 försök totalt, inkl med de 2 barn ni har eller 4:e för denna gången?

Det här var 10e insättningen. Första barnet tog fem insättningar och nr 2 kom på första försöket (fet) därefter. Detta är fjärde insättningen för att få en trea.

När är din TD? Håller tummarna för dig!