En till med julproblem
Det har startats några trådar om julen och problem olika människor har att få ihop det. Här är en till.
Jag är gift med en man som har en extremt ansträngd relation till sin familj. Det går lite i vågor, de var till exempel inte välkomna på vårt bröllop, men det senaste halvåret har han och hans föräldrar kunnat fika tillsammans ute på neutral mark, så att säga, Jag har under alla våra år ihop tyckt att det är så sabla synd, och kanske inte riktigt förstått fullt ut, eftersom min egna familj är väligt tight.
Nu planeras julen för fullt och min mamma ringde härom dagen och frågade hur vi skulle göra, och om de skulle bjuda in min mans föräldrar och yngre syskon. Jag var på vippen att säga "Ja, självklart" och "Nej, absolut inte" samtidigt. Jag hade trots allt sans nog att fråga min man, som sa "jag vet inte".
Sedan dess har han varit alldeles tyst. Han är någonstans inne i sitt eget huvud och svarar knappt på tilltal, oberoende av vad jag försöker tala med honom om. I morse fick jag något vagt "Mmmm" när jag bad honom boka tid i tvättstugan. När jag kom hem och frågade om han hade ätit upp resterna till lunch sa han "Bra." Han hörde inte alls vad jag sa.
Jag känner hans smärta och ångest. Jag vet att han vill fira jul med sin familj, och jag vet att han vet att det inte går. Han går redan som på nålar i vardagen, julen skulle förmodligen bli totalförstörd om vi firade den med dem. Å andra sidan är den redan förstörd på grund av att det inte går. Det är extra känsligt också för att han och jag får dåligt samvete pga hela situationen, och för att det är första julen vi firar på hemmaplan, alla andra jular har vi bott på andra orter. Det är första gången avståndet verkligen inte kan användas som svepskäl eller samvetströst. Samtidigt kanske, kanske det är värt risken att fira ihop, båda familjerna?
Ursäkta långt inlägg. Till frågorna.
Hur hade ni gjort? Firat ensamma hemma, åkt hem till min familj och skitit i hans, eller låta min familj bjuda in hans? Och hur tinar jag isbiten igen, hur når jag honom när han mår så som han gör?
Just nu känner jag att jag mest har lust att ta nästa flyg till Bahamas med honom och skita i resten, om det inte vore så sabla dyrt.