Han förskjuter föräldraskapet - igen

Jag beklagar verkligen din sorg, det måste ha varit hemskt att abortera ett efterlängtat barn.

I princip så ger han ju inga vettiga skäl till att skjuta på barn som jag ser det. Ni har hus, fast jobb. Renovera ett barnrum tar 2 månader. Resten av huset kan man väl renovera senare? Eller när barnen är små?

Resa det går utmärkt att göra även med småbarn. Och tid med dig det har han ju ändå, det är ju inte så att ni blir särbo bara för att man får ett barn, tid är det enda vi får gratis varenda dag.

Jag tror det är stor chans att han ändrar sig o inte vill ha barn om 5 år heller.

För min del så ville min sambo gärna ha barn, men jag streta emot i många år. Jag ville ha hus, utbildning klar o ett fast jobb och det sa jag till henne. Jag var jättetydlig. När de kriterierna var uppfyllda så skaffade vi snabbt två barn, då ville vi bägge två. Jag var ärlig. Han verkar inte helt ärlig kan jag tycka.

Jag tror att du får ge han en deadline, ställa ett hårt ultimatum faktiskt. Barn är visserligen inget man direkt kompromissa om, men han verkar slingra sig o är kanske inte helt ärlig med hans åsikter. Han förstår nog att du drar illa kvickt om han inte ger dig en glimma hopp om att kanske få ett barn senare. Ultimatum är inte direkt bra för förhållandet, men jag tror inte du blir lycklig av att leva på hoppet om barn. Risken är väl att han hela tiden förhalar det.

Har sett kvinnor som gjort det och de blir ganska deprimerande när chansen till barn till slut är över, när hoppet falnat. Barn är en så stor del av livet, att leva ofrivilligt utan barn (eller som i ditt fall med 1barn) känns nästan som en tragedi. För mig skulle det kännas så i alla fall. Likaså väl är det en tragedi om man skaffar barn fastän man egentligen inte vill. Ni kanske inte passar ihop fullt ut helt enkelt.