Inlägg från: AndreaBD |Visa alla inlägg
  • AndreaBD

    Hur får jag honom att gå ned i vikt?

    Min son är visserligen vuxen, snart 30, men jag är väldigt bekymrad över det här. Han väger 160 kilo, vilket också gör att han inte hittar någon tjej. Jobb har också varit svårt. Nu har han jobb igen, men hälsan lär ju ta stryk.

    Han har gjort många försök, men inget verkade riktigt lämpligt för att få ned mycket och för att hålla det också. Det har varit jojo-bantning. Jag säger att han ska gå till en specialist, till överviktsenhet på sjukhus eller något sånt. Men han envisas med att vilja göra själv. Han har tyvärr dålig uthållighet (har ADHD).

    Han var inte överviktig som barn, började tröstäta när han fick en kris som tonåring. Så han borde ju kunna gå ned?

  • Svar på tråden Hur får jag honom att gå ned i vikt?
  • AndreaBD

    Jag ska kolla det där med viktklubb. Vi bor i Stockholmsområdet, om någon har lokala tips. Sonen bor hos mig tillfälligt nu och skulle försöka inte äta större portioner än vad vi gör. Jag har försökt få honom att minska på frukosten - han brukar äta fyra skivor bröd och vi äter två. Har sagt till honom att man inte behöver fyra och han har gjort det ibland, och sen "fuskat" igen. Motion "hinner han inte med". Förstår ju i princip att han är helt fokuserad på nya jobbet, men...

  • AndreaBD
    Hi5 skrev 2017-03-21 11:11:45 följande:

    Jag ska dra i lite trådar. Herbalife har ett stort kontaktnät, jag ska se om jag inte har någon som känner någon på klubben. Återkommer :)
    Var i Sthlm bor ni?


    I norrförrort.
  • AndreaBD
    Birgitta02 skrev 2017-03-21 11:13:49 följande:

    Att "inte hinna med" är ju det vi säger när vi inte pallar att motionera. Det är ju tråkigt ju. Skönare att ligga i soffan med en bra bok :). Det är ju så att det inte går i en handvändning att vända 15 års matmissbruk. man går inte ner 50-60 kg på en månad när det tagit många år att gå UPP samma vikt.

    Han behöver verkligen en utomstående coatch till detta. Som förälder funkar det inte. Då blir det bara kontroll och tjat, stämningen blir irriterad.

    Varför bor han hos dig? Vuxna barn ska inte bo hemma hos föräldrar om det inte är så att hen möjligen är helt hemlös.

    Sök en viktcoatch. Tillsammans med din son kan denne lägga upp ett matkostschema som absolut inte skall nonchaleras och det schemat ska man hålla sig till. Nån dag i veckan brukar man få äta "det man vill" om man håller sig till inte alltför stora mängder.

    Han kan också börja röra på sig. Promenader är bra. En kvart  om dagen i en vecka. Sen utöka 10 minuter varannan dag tills han kommer upp i nån timme om dagen.


    Han bor hos mig tillfälligt eftersom han inte riktigt hade råd med hyran när han var arbetslös. Min dotter har tagit över lägenheten så länge. Dock är det andra-hand utan att det är officiellt. Så det finns alltid risken att han förlorar den. Står i bostadskön förstås. Ja, vi ska kolla det där med viktcoach. Måste bara vänta på bra tillfälle, så att han inte blir irriterad.
  • AndreaBD
    Domesticgoddess skrev 2017-03-21 11:20:40 följande:

    Förstår din oro och att du vill hjälpa.

    Tänker att det borde vara lättare (därmed sagt inte lätt) att få till stånd en livsstilsförändring nu när han bor hemma. Skulle ni kanske kunna köra någon form av "rensningsprogram" (kommer inte på det rätta ordet - menar inte en diet för att gå ner i vikt utan mer ett schema på några veckor som alla oavsett vikt kan köra för att vara lite sunda) som familj? Sannolikt lättare om alla äter samma och ni gör det till en egen liten klubb. Med tanke på att han har en rejäl övervikt borde det ge snabbt resultat för honom och kanske blir det den kickstart han behöver.

    Har han någon kontakt inom psykiatrin han har förtroende för? Om ja kanske vederbörande kan peppa honom att ta kontakt med överviktsenheten. Vad gäller motion kanske du kan be honom göra dig sällskap i simhallen / på regelbundna promenader?


    Ja, det var ungefär så jag tänkte, att man skulle kunna passa på nu när han ändå bor hos oss. Det är ändå lite svårt med "liten klubb" då han jobbar andra tider nu, vilket gör att vi ofta ändå inte äter tillsammans. Någon i psykiatrin... hm, bra idé iofs., jag tror dock inte att han har nån regelbunden kontakt där, de byter alldeles för ofta personal. Jag tror inte jag skulle få honom i en simhall -  han vill inte visa upp sig i badbyxor, det vet jag. Och jag gillar inte heller att simma. På gymmet, kanske. Promenader kan vara svårt för att han jobbar konstiga tider. Men snart ska vi göra mer i trädgården igen, det kanske är något.
  • AndreaBD
    Themis skrev 2017-03-21 11:21:02 följande:

    Har man väl uppnått fetma är det otroligt svårt att lyckas själv enligt studier, ADHD eller ej.

    Män har 1 chans på 210 att lyckas, kvinnor 1 på 124.

    Läs mer:
    www.sciencealert.com/odds-of-an-obese-person-attaining-a-healthy-weight-are-incredibly-slim-study-finds

    Din son behöver alltså ta hjälp av läkare och dietist och det nu, innan han förstör sin hälsa och cirkulation för livet. Det börjar med missfärgningar på underbenen och kan utvecklas till bensår och sedan nekros, alltså att vävnaden dör för att bakterier läcker ut från trasiga blodkärl.

    Jag har själv en vän som läkarna tvivlade på om han får uppleva sin 50-årsdag, men efter två kollapser med sjukhusvistelse och nästan amputation av ett ben är han nu äntligen beredd att diskutera GBP- operation. Det känns som hans enda och sista chans till ett normalt liv och han väger mindre än din son.

    Agera därför nu så att din son slipper sabba sina ben och blodkärl innan ni kommer i behandling. Han borde troligen redan använda stödstrumpor, men de måste vara medicinskt utprovade, för att ge exakt rätt stöd. För hårt tryck kan förvärra det hela.

    Visa dessa bilder på hur hans framtid med fetma kan se ut när cirkulationen börjar ge sig, 2/3 av de som utvecklar lipodermatoskleros är obesa.

    www.dermnetnz.org/topics/lipodermatosclerosis/

    Bensår pga fetma: 

    www.medetec.co.uk/slide%20scans/leg-ulcer-images/target63.html


    Nu är du lite väl negativt, eller? Jag tänker inte läsa dessa länkar just nu, det är inte hjälpsamt i nuläget.
  • AndreaBD
    Domesticgoddess skrev 2017-03-21 22:41:26 följande:
    Mm ja, det är ju tyvärr, tyvärr lite kaosigt inom psykiatrin över lag.. Tror absolut att trädgårdsarbete är en början - allt som inte är stillasittande är en start!

    Tror du att fysisk aktivitet på recept skulle kunna vara något, som en liten sporre / hjälp att strukturera upp motionen?
    Det är inte som om han aldrig har gjort det. Han brukade gå till gymmet regelbundet, i alla fall nåt halvt år eller nåt år, tillsammans med sin bror. Gymmet finns dock hos andra sonens pappa och nu bor han hos mig, i andra ändan av stan.

    Tyvärr så brukar han behöva koncentrera sig på en sak i taget, och nu är det nya jobbet. Och det är inte bara någon ursäkt, jag har själv också ADHD, och tyvärr så är det så att man kan ha svårt att fokusera på mer än en sak och han har tyvärr svår ADHD, jag bara lätt. Han har också sagt att han inte orkar med någon "administration" runt bantandet - så som att skriva upp allt och räkna kalorier. Men jobbet är snart inte såå nytt längre, då kan jag försöka med det.
Svar på tråden Hur får jag honom att gå ned i vikt?