• 12345hopp

    Hur skall jag bära mig åt med amningen?!

    Som rubriken lyder. Jag känner mig desperat efter råd och åsikter då jag vill att amningen skall fungera och jag mår riktigt dåligt utav tanken på att jag nu inte räcker till och har blivit ombedd utav läkare att komplettera med ersättning efter Varje mål?

    Jag har en LITEN dotter som idag blev 10 veckor gammal som jag hittills har ammat fritt. Hon var liten redan när hon föddes och ligger i botten på kurvan med en liten viktuppgång varje vecka. Bvc har inte uttryckt någon oro över henne då hon utvecklar, ler, jollrar, växer normalt på längden och kissar och bajsar helt normalt. Men eftersom vikten ännu inte fått en riktig skjuts så blev jag skickad till en barnläkare som inte hittade några som helst avvikelser eller fel förutom just vikten då. Och här kommer vi till något som blev för mig en mardröm!

    Vi kom sent till att börja med så jag var uppe i varv och stressad redan då, dottern hade ökat med ca 80 gram på en vecka vilket är i vanlig ordning, jag blev ombedd att mata, sedan väga igen för att se så hon fick i sig mat. Nu skall jag alltså varva ner o ett kallt rum och mata min bebis som precis blivit undersökt på alla möjliga vis och är verkligen inte nöjd. Jag blir mer och mer stressad och det kommer ingen mjölk alls och dottern är precis som jag för uppe i varv för att äta just då. Jag försöker i 20 minuter innan jag tänker att hon kanske fick i sig lite grann iallafall. Såklart kissar dottern massor under tiden och vid nästa vägning har hon gått NER 15 gram och jag känner mig helt förkrossad. Detta var i torsdags och jag blev tillsagd att ge ersättning varje efter varje mål och även väcka henne på natten och ge ersättning, har hon inte gått upp till idag ville de lägga in henne på sjukhus?! . Här blir jag fullkomligt knäckt och gråter hela vägen hem i bilen då jag känner att jag misslyckats totalt. Jag kontaktar mitt bvc och berättar hur jag hade upplevt allt och hon ber mig komma och väga igen och sedan får jag låna med mig vågen hem för att kunna hålla lite koll om hon får i sig mat osv.

    Vi kommer fram till att jag inte börjar med ersättning än utan jag skall istället intensivamma. Jag erbjuder bröstet i varje vaken stund, köper en pump och pumpar ut mjölk när jag inte ammar och det jag får ut med pumpen ger jag på sked. Jag bestämmer också att jag nu skall väcka henne på natten och amma ungefär var 3dje timme. Innan har hon sovit mellan 21-05 ätit sedan sovit tre timmar till.

    Det har gått bra och jag känner hur jag har mer mjölk redan och dottern har börjat vänja sig vid mycket mat, första dagen kräktes hon bara upp det mesta och var allmänt arg.

    Idag hade hon gått upp 140gram. Alltså mycket mer än vad hon vanligtvis går upp i veckan men nu på bara fyra dagar, känner att vi är påväg åt helt rätt håll men nu undrade bvc helt plötsligt om inte jag skulle testa med ersättning iallafall?? Kände mig vilsen igen då hon vet hur gärna jag vill amma och inget annat. Hon skulle meddela viktuppgången till läkaren och höra av sig men hon lät liksom besviken? Borde inte 140 gram vara bra på 4 dagar? Jag vill fortfarande inte ge ersättning och jag är superorolig att det isåfall skulle sabba hela amningen då det jag egentligen behöver göra är att öka min egen produktion.

    Detta blev jättelångt inlägg men snälla hur fan ska jag göra? Ska jag stå på mig om amningen? Jag är ju påväg åt rätt håll nu och jag är beredd att göra ALLT för att detta skall fungera men det känns som att man bör följa råden från bvc. Känner mig riktigt förvirrad nu.

    Dottern vägde 2970g när hon föddes och idag vägde hon 3610g. Hon har hela tiden haft en liten men jämn viktuppgång.

  • Svar på tråden Hur skall jag bära mig åt med amningen?!
  • ABC73

    Ska man kolla hur mycket barnet fått i sig måste man ju väga barnet med blöja före och efter amningen, annars blir det ju tokigt.

    Är hon för liten kan det bli så att hon inte orkar äta ordentligt, så din mjölkprodukton går ner, och hon måste jobba hårdare för att få mat, vilket hon inte orkar, och det blir en ond cirkel. Dock verkar det som du brutit den onda cirkeln nu.

    Har barnet gåttt upp 140 g på 4 dagar är det en helt OK viktuppgång. Fortsätt att amma, pumpa och tilläggsmata med bröstmjölk de närmsta dagarna. Massera gärna händer och fötter för att stimulera henne till att fortsätta suga, och lägg henne till bröstet ofta.

    Då hon är så liten och går upp långsamt är det viktigt att hon äter ofta, även på natten. Att hon äter på natten stimmulerar dessutom din mjölkproduktion lite extra.

    Se till att vila och äta bra, och ta hand om dig.

  • Jasmin3

    #10

    Fast du kan inte räkna ut en viktuppgång i snitt per vecka eftersom det inte blir rättvisande. Som jag skrev till TS så har ammade barn väldigt ofta en svajig viktuppgång jämfört med barn som dels eller uteslutande får ersättning, dessa barn ökar generellt sett stadigare och snabbare i vikt - därmed inte sagt att det nödvändigtvis skulle vara bättre. Som någon annan skrev är såklart det allra viktigaste att bebisen åtminstone inte går ner i vikt eller på annat sätt verkar må dåligt av att hon får för lite mat så finns det ingen anledning för vårdpersonalen att i detta läge börja stressa på med ersättning. TS skriver att hon vill amma och att hon är beredd att lägga ner den kraft och energi som behövs vilket ju är super, att amma är sällan en dans på rosor de första veckorna/månaderna så lite "slit" behöver man faktiskt räkna med, även om det fungerar från dag ett för vissa.

    TS: Jag tycker som jag sa innan att du ska lita på din känsla och hålla borta ersättningen några dagar till! OM det nu mot förmodan skulle visa sig vara nån fara på taket efter nästa läkarbesök så får man väl tänka sig att göra en omvärdering av situationen, men precis som du säger kommer hon mest troligt äta mer sällan om hon får ers. och mjölkproduktionen påverkas negativt. Lycka till och uppdatera gärna efter nästa möte hur det har gått! :)

  • nnnnnnnn
    Jasmin3 skrev 2017-04-04 20:46:23 följande:
    #10

    Fast du kan inte räkna ut en viktuppgång i snitt per vecka eftersom det inte blir rättvisande. Som jag skrev till TS så har ammade barn väldigt ofta en svajig viktuppgång jämfört med barn som dels eller uteslutande får ersättning, dessa barn ökar generellt sett stadigare och snabbare i vikt - därmed inte sagt att det nödvändigtvis skulle vara bättre. Som någon annan skrev är såklart det allra viktigaste att bebisen åtminstone inte går ner i vikt eller på annat sätt verkar må dåligt av att hon får för lite mat så finns det ingen anledning för vårdpersonalen att i detta läge börja stressa på med ersättning. TS skriver att hon vill amma och att hon är beredd att lägga ner den kraft och energi som behövs vilket ju är super, att amma är sällan en dans på rosor de första veckorna/månaderna så lite "slit" behöver man faktiskt räkna med, även om det fungerar från dag ett för vissa.

    TS: Jag tycker som jag sa innan att du ska lita på din känsla och hålla borta ersättningen några dagar till! OM det nu mot förmodan skulle visa sig vara nån fara på taket efter nästa läkarbesök så får man väl tänka sig att göra en omvärdering av situationen, men precis som du säger kommer hon mest troligt äta mer sällan om hon får ers. och mjölkproduktionen påverkas negativt. Lycka till och uppdatera gärna efter nästa möte hur det har gått! :)
    Barnet har gått upp 640 gram på 10 veckor.
    Det är inte en normal viktuppgång, inte ens om man räknar med att det är svajigt pga amningen.

  • 12345hopp

    Hej jag har varit och vägt och erkänt att jag fortfarande inte gett ersättning och planerar inte att göra det heller, och BVC skulle höra av sig till läkaren under dagen som jag bad skulle kontakta mig sedan så jag får prata om vad jag tycker och så slipper bvc ta konflikten de verkar vara rädda för.

    Så nu får vi helt enkelt se hur de tycker om vikten som vid besöket idag landade på 3580, alltså plus 110 gram från i torsdags då, kanske inte så mycket jag hade hoppats att det skulle stå men det är ju fortfarande mer än vanligt och ett tecken på att vi är påväg åt rätt håll, det tar väl tid att töja ut den lilla magsäcken. Varje gång jag matar henne med det jag pumpar ut så kräks hon i 9 av 10 fall upp det så jag tolkar det som att stackarn är riktigt mätt.

    Jag känner mig absolut säkrare på mig själv i detta nu och skulle läkaren besvära sig med att skriva in henne på sjukhus så skall jag fortsätta stå på mig att jag isåfall får hjälp så amningen fungerar.

    Just nu tänker jag bara att det vore så skönt att bara få vara hemma och ifred från vikthysterin och slippa stressa upp sig över bvc besöken eller ens behöva tänka på att gå dit ett tag. Vi har ju inte fått vara ifred ens en hel vecka sedan hon föddes utan varit och vägt HELA tiden och jag bara känner mig så less över att jag inte bara kan få ta det lugnt och ha det mysigt med min bebis någon gång. Älskar verkligen att amma henne och det har hela tiden fungerat så bra men jag är så trött på att ha ständig ångest över vikten och inte kunna njuta fullt ut av bebistiden som snart är förbi. Det slog mig idag hur fruktansvärt mycket av vår tid som gått åt till att stressa upp sig över detta, känns nästan sorgligt.

    Skulle behöva en semester från BVC!

  • nnnnnnnn

    Jag tycker att det är bra att ni får hjälp och stöd.
    Ditt barn har gått upp 610 gram på 10-11 veckor. Det är stor risk att barnet som du själv säger - har krympt sin magsäck och därför inte får i sig tillräckligt för att utvecklas på bästa sätt.

    Klart att det är en stress att väga ofta, be att BVC kommer hem till er ibland för vägning. Eller boka in kvällstider så pappan kan åka och väga barnet. Du kanske inte måste stressa iväg ensam med en liten som behöver mer mat hela tiden?
    Kanske kan pappan ta mer FL och stötta dej mer? Tex att du ammar, sen matar han med flaska (utpumpad mjölk) och byter blöja, tar en promenad osv. så kan du vila, äta, dricka och pumpa istället för att sköta barnet samtidigt som du försöker öka mjölkproduktionen.

    Var rädd om dej.

  • 12345hopp
    nnnnnnnn skrev 2017-04-05 09:28:08 följande:

    Barnet har gått upp 640 gram på 10 veckor.

    Det är inte en normal viktuppgång, inte ens om man räknar med att det är svajigt pga amningen.


    Jag påstår inte att det skulle vara normalt, hon ligger ju ändå längs botten på den nedersta kurvan men vad jag menar är att det inte behöver vara massa fel på henne för det? Särskilt när de aldrig hittat minsta avvikande på någon utav alla kontroller vi gjort. Och eftersom längd och huvudmått ökar normalt så växer hon ju iallafall.

    Syftet med tråden var väl att få veta ifall det var ok att kämpa mer med amningen än att ge ersättning eller om folk skulle tycka att jag var fullkomligt tappad som ville fortsätta. Men jag är såklart också oroad över hennes vikt, jag har inte påstått annat, samtidigt säger min magkänsla att det inte finns något att oroa sig för. Men det är skönt att få lite andra åsikter från andra föräldrar och inte bara bvc :)
  • nnnnnnnn
    12345hopp skrev 2017-04-05 10:12:08 följande:
    Jag påstår inte att det skulle vara normalt, hon ligger ju ändå längs botten på den nedersta kurvan men vad jag menar är att det inte behöver vara massa fel på henne för det? Särskilt när de aldrig hittat minsta avvikande på någon utav alla kontroller vi gjort. Och eftersom längd och huvudmått ökar normalt så växer hon ju iallafall.
    Syftet med tråden var väl att få veta ifall det var ok att kämpa mer med amningen än att ge ersättning eller om folk skulle tycka att jag var fullkomligt tappad som ville fortsätta. Men jag är såklart också oroad över hennes vikt, jag har inte påstått annat, samtidigt säger min magkänsla att det inte finns något att oroa sig för. Men det är skönt att få lite andra åsikter från andra föräldrar och inte bara bvc :)
    Detta var ett svar på ett annat inlägg. Där det skrivs att det är normalt med svajig uppgång i vikt när barnet ammas.

    jag har läst det du skrivit och svarat dej några gånger, jag förstår din oro och att du gör allt du kan. Detta var inte riktat till dej TS, utan till den personen jag citerat.
  • Anonym (Kämpa på)

    Som tidigare påpekats så är Bvc helt frivilligt. De kan inte tvinga dig till ngt men såklart komma med råd. Du väljer om du följer dem eller inte. Det är svårt som förstagångsmammma, jag vet. Jag fick tredje barnet för ett år sen och då är man lite tryggare så vet inte hur många ggr jag lyssnat på Bvc-sköterskan o sagt "jaja" till deras tips o sen gjort som jag vill ändå Många Bvc-sköterskor och även barnläkare har jättedålig koll på hur amning fungerar. De där kurvorna de använder är (väl) framtagna på 70-talet och baseras på bebisar som enbart matades med flaska (ersättning) om jag minns rätt. Att du känner stress hjälper inte dig och din dotter att etablera en god amning heller. Det du behöver är stöttning. Jag blir lite sur över hur de hetsar. Vore jag dig så skulle jag kontakta Amningshjälpen och prata med någon där direkt. Svårt att råda så här i en tråd, lättare att kunna föra ett samtal och ställa motfrågor.

    En sak jag hörde/läste när jag ammade min första var att den "feta" mjölken kommer först i slutet. Det är den som bebisen blir mest mätt av. Därav att även de med massor av mjölk där det bara sprutar, ändå kan få problem att mätta sin lilla om det blir fullt i magen redan av den första inte lika näringsrika(?) mjölken. Tipset var därför att låta bebisen suga på båda brösten och sen börja nästa amning på det bröst man slutade med förra gången så de får i sig den feta mjölken först s a s. Feta är kanske fel ord, men du fattar. Vet inte om det stämmer men det är så olika hur länge barn ammar också. Min första satt jag med 1,5-2 h åt gången. Andra släppte bröstet efter 10-15 min och vägrade ta det mer hur jag än trugade (då funderade jag ju i början på om hen blev mätt eller var för svag att suga tillräckligt). Tredje har tidsmässigt hamnat mittemellan. Alla tre har mått bra och helammats minst 6 mån. Så de kan vara lite olika effektiva de små liven och även ha lite olika behov av att "torrsuga"/snutta. Generellt är det ju bra om de suger länge för att stimulera produktionen. I perioder känns det som att mjölken är slut (fast den inte är det) o ibland kaskadkräks de (får i sig för mkt) men beror ju på att de suger för att säkra en rikligare framtida produktion iom att de växer.

    Sen vill jag gärna tipsa om att gå in och läsa på Lady dahmers instagram. Sedan hon fick sitt tredje barn i juni skrev hon mkt om amning och lade upp videor på hur ett helt normalt amningsbeteende (men som många tolkar som problem/för lite mjölk) kan se ut. O en massa amningstips. Så gå tillbaka till inläggen i somras/början av hösten. Antar att hon # dem också. Finns mkt bra skrivet i kommentarsfälten också tycker jag.

  • 12345hopp
    nnnnnnnn skrev 2017-04-03 18:22:09 följande:

    Reagerar på att många skriver att hon följer sin egen kurva, när TS skrivit att barnet inte går upp som det ska.

    Att öka i snitt 64 g/vecka är inte att gå upp normalt och följa sin egen kurva.

    Det var inget bra bemötande TS fick, det var ingen bra situation. Men jag förstår att de blir oroliga när ett barn föds litet och sedan inte ökar normalt i vikt. Risken finns att barnet inte orkar äta sig mätt, det blir helt enkelt för svagt av att inte få tillräckligt med näring.

    Om du,TS, orkar så är det såklart jättebra att du ammar + pumpar + matar osv. men se till att du får vila med. Det är inte bra för dej eller barnet om du blir helt utsliten av detta.

    Ta hand om dej och gör det du vill och tycker är bäst. Var rädd om dej.

    Och om barnet numera ökar bra i vikt (200 - 300 g/vecka) så är det ju ett tecken på att din taktik fungerar.

    Hälsningar en som ammade, pumpade och slet ut sig i 3 månader utan att det hjälpte direkt. När jag gav upp och började flaskmata så gick barnet upp ca 1 kg på en vecka och sedan var det som ett nytt barn med mer energi än tidigare.


    Tack för att du delar med dig! Vad jag känner är att en extrem viktuppgång kanske inte heller är så bra. Är snittet på 65 gram i veckan så känns det inte helt rätt att tvinga på henne så hon ökar 200 gram eller mer på en gång. Man måste ju ändå tänka på att ta det i hennes takt.

    Det kan absolut vara så att vi hamnat i en ond cirkel där jag inte gör mer mjölk än vad som behövs men jag känner att det vänder nu :)

    Däremot så måste jag bara klargöra att hon absolut inte är slö på något sätt så att problemet skulle vara att hon inte orkar äta sig mätt. Hon har alltid följt samma dygnsrytm och sover djupt på natten men lätt på dagen då hon är mycket vaken och är allmänt nöjd och pratar, ler, rör sig och är väldigt stark i rygg och nacke vilket bvc har sett och därför aldrig oroat sig utan det var detta läkarbesöket som "ställde till det" om man får säga så :)
  • nnnnnnnn
    12345hopp skrev 2017-04-05 10:25:37 följande:
    Tack för att du delar med dig! Vad jag känner är att en extrem viktuppgång kanske inte heller är så bra. Är snittet på 65 gram i veckan så känns det inte helt rätt att tvinga på henne så hon ökar 200 gram eller mer på en gång. Man måste ju ändå tänka på att ta det i hennes takt.
    Det kan absolut vara så att vi hamnat i en ond cirkel där jag inte gör mer mjölk än vad som behövs men jag känner att det vänder nu :)
    Däremot så måste jag bara klargöra att hon absolut inte är slö på något sätt så att problemet skulle vara att hon inte orkar äta sig mätt. Hon har alltid följt samma dygnsrytm och sover djupt på natten men lätt på dagen då hon är mycket vaken och är allmänt nöjd och pratar, ler, rör sig och är väldigt stark i rygg och nacke vilket bvc har sett och därför aldrig oroat sig utan det var detta läkarbesöket som "ställde till det" om man får säga så :)
    Hon ligger redan efter i vikt jämfört med om hon gått upp normalt, så det är ingen bra idé att fortsätta ge henne för lite mat för att "ta det i hennes takt".

    Amma enligt amningshjälpens råd, till mej sa de 15 minuter på varje sida och sedan direkt flaska med mjölk eller ersättning så mycket barnet kan äta, det får inte bli tomt i flaskan utan barnet måste ha kvar mjölk i flaskan när barnet vänder bort huvudet eller bara låter mjölken rinna ut.

    Och i början av intensivmatningen så bör det inte gå mer än 1,5-2 timmar mellan matningarna, sen börjar ni om: amning max 15 min sen flaska med mycket mjölk.
    På natten är det ok att barnet sover, men på dagen bör du mata tätt i minst en vecka.

    Be om hjälp för att få vardagen att flyta när du intensivammar/matar. Pappan kanske kan ta lång påskledighet (FL) och sköta markservice med matlagning, ge dej dricka, byta blöjor, flaskmata osv. så kan du amma + pumpa + äta + dricka + vila i en hel vecka.


Svar på tråden Hur skall jag bära mig åt med amningen?!