Hur skall jag bära mig åt med amningen?!
Som rubriken lyder. Jag känner mig desperat efter råd och åsikter då jag vill att amningen skall fungera och jag mår riktigt dåligt utav tanken på att jag nu inte räcker till och har blivit ombedd utav läkare att komplettera med ersättning efter Varje mål?
Jag har en LITEN dotter som idag blev 10 veckor gammal som jag hittills har ammat fritt. Hon var liten redan när hon föddes och ligger i botten på kurvan med en liten viktuppgång varje vecka. Bvc har inte uttryckt någon oro över henne då hon utvecklar, ler, jollrar, växer normalt på längden och kissar och bajsar helt normalt. Men eftersom vikten ännu inte fått en riktig skjuts så blev jag skickad till en barnläkare som inte hittade några som helst avvikelser eller fel förutom just vikten då. Och här kommer vi till något som blev för mig en mardröm!
Vi kom sent till att börja med så jag var uppe i varv och stressad redan då, dottern hade ökat med ca 80 gram på en vecka vilket är i vanlig ordning, jag blev ombedd att mata, sedan väga igen för att se så hon fick i sig mat. Nu skall jag alltså varva ner o ett kallt rum och mata min bebis som precis blivit undersökt på alla möjliga vis och är verkligen inte nöjd. Jag blir mer och mer stressad och det kommer ingen mjölk alls och dottern är precis som jag för uppe i varv för att äta just då. Jag försöker i 20 minuter innan jag tänker att hon kanske fick i sig lite grann iallafall. Såklart kissar dottern massor under tiden och vid nästa vägning har hon gått NER 15 gram och jag känner mig helt förkrossad. Detta var i torsdags och jag blev tillsagd att ge ersättning varje efter varje mål och även väcka henne på natten och ge ersättning, har hon inte gått upp till idag ville de lägga in henne på sjukhus?! . Här blir jag fullkomligt knäckt och gråter hela vägen hem i bilen då jag känner att jag misslyckats totalt. Jag kontaktar mitt bvc och berättar hur jag hade upplevt allt och hon ber mig komma och väga igen och sedan får jag låna med mig vågen hem för att kunna hålla lite koll om hon får i sig mat osv.
Vi kommer fram till att jag inte börjar med ersättning än utan jag skall istället intensivamma. Jag erbjuder bröstet i varje vaken stund, köper en pump och pumpar ut mjölk när jag inte ammar och det jag får ut med pumpen ger jag på sked. Jag bestämmer också att jag nu skall väcka henne på natten och amma ungefär var 3dje timme. Innan har hon sovit mellan 21-05 ätit sedan sovit tre timmar till.
Det har gått bra och jag känner hur jag har mer mjölk redan och dottern har börjat vänja sig vid mycket mat, första dagen kräktes hon bara upp det mesta och var allmänt arg.
Idag hade hon gått upp 140gram. Alltså mycket mer än vad hon vanligtvis går upp i veckan men nu på bara fyra dagar, känner att vi är påväg åt helt rätt håll men nu undrade bvc helt plötsligt om inte jag skulle testa med ersättning iallafall?? Kände mig vilsen igen då hon vet hur gärna jag vill amma och inget annat. Hon skulle meddela viktuppgången till läkaren och höra av sig men hon lät liksom besviken? Borde inte 140 gram vara bra på 4 dagar? Jag vill fortfarande inte ge ersättning och jag är superorolig att det isåfall skulle sabba hela amningen då det jag egentligen behöver göra är att öka min egen produktion.
Detta blev jättelångt inlägg men snälla hur fan ska jag göra? Ska jag stå på mig om amningen? Jag är ju påväg åt rätt håll nu och jag är beredd att göra ALLT för att detta skall fungera men det känns som att man bör följa råden från bvc. Känner mig riktigt förvirrad nu.
Dottern vägde 2970g när hon föddes och idag vägde hon 3610g. Hon har hela tiden haft en liten men jämn viktuppgång.
