Om förskolan ringer mesans man är på jobbet
om förskolan ringer när man är på jobbet och säger att barnet har feber och måste hämtas hur länge kan arbetsgivaren begära att man stannar för att dom ska hitta en ersättare?
-
-
Svar på tråden Om förskolan ringer mesans man är på jobbet
-
Man hämtar väl så fort man kan. Eller löser det så att någon annan hämtar. Blir ett barn sjukt måste en personal stanna och se till detta barn vilket innebär att övrig personal på avdelningen behöver se till resterande barn. Är man då kanske bara två personal och många barn kan det bli tufft. ..
-
Mitt barn hade nästan 40 graders feber och var väldigt hängig. Det var inte under lunchen. Det var väldigt lugnt.Gjutterstrumpa skrev 2017-04-19 17:56:27 följande:
I ditt fall förstår jag inte varför du inte kunde vänta en halvtimme. Barnet hade feber, det hade inte brutit benen av sig, fått epeleptiska anfall el.dyl. Att börja gråta för att få vänta en halvtimme på att hämta sitt barn med feber låter som en kraftig överreaktion om jag ska vara ärlig.
Jag tycker att man får väga barnets skada/sjukdom mot hur mycket man behövs på jobbet. Man får vara där man är mest behövd helt enkelt. Om förskolan ringde mitt i lunchrusningen och det inte var värre än lite feber så håller jag med din chef om att det kunde vänta.
-
Hur skulle du vilja att de var förberedda?Bf29okt skrev 2017-04-19 17:57:40 följande:
Förstår er som säger att det beror vilket jobb man har. I mitt fall handlar det om att dom e väldigt dåligt förbereda på en sådan situation.
Vilket gör mig oerhört frustrerad.
-
Inom socialtjänsten.kaffe skrev 2017-04-19 17:42:56 följande:
Vad jobbar du med? Blir nyfiken på vad det är för jobb där ens närvaro inte är viktigare än att man kan sticka på sekunden.
-
Det finns jättemånga jobb där det är möjligt, om inte alltid så ofta. Alla jobb där du jobbar självständigt och andra inte är beroende av exakt när du producerar. Bilmekaniker, handläggare på länsstyrelsen, utredare på myndigheter, forskare, formgivare, många ingenjörstjänster, skräddare med eget företag mfl. Själv är jag museitjänsteman och har jag inget inbokat möte kan jag gå när jag vill. Vi har flextid. Min närvaro är viktig, men det är inte alltid så viktigt när på dygnet jag är närvarande.kaffe skrev 2017-04-19 17:42:56 följande:
Vad jobbar du med? Blir nyfiken på vad det är för jobb där ens närvaro inte är viktigare än att man kan sticka på sekunden.
-
Som sagt det e lite svårt och förklara hur det ser ut på vårt jobb men där borde bl.a. Finnas fler som kan hoppa in ifall om någon måste gå. Som det ser ut nu så vågar folk knappt vara sjuka.Grande Rock skrev 2017-04-19 18:01:18 följande:
Hur skulle du vilja att de var förberedda?
-
Hade inte förskolan febernedsättande att ge?Bf29okt skrev 2017-04-19 18:01:15 följande:
Mitt barn hade nästan 40 graders feber och var väldigt hängig. Det var inte under lunchen. Det var väldigt lugnt.
Jag förstår att du blev frustrerad. Och om ni alltid är nästan underbemannade så är ju det givetvis ett problem.
Jag kommer att tänka på en anekdot från min dotters förskolelärare. Hon hade jobbat på en förskola på landet. Nästan alla föräldrar jobbade i stan och busspendlade. En dag bröt spydjukan ut bland flera av barnen. Det var kräk åt höger och vänster. Föräldrarna informerades men för vissa var det ett par timmar kvar till bussen gick så det var inte annat att göra än att vänta, och torka... Förskolorna måste ju vara förberedda på att föräldrar inte kan ge sig av på stört.
Hur reagerade ditt barns förskolepersonal? -
Jo men fick ändå lite panik och kände att jag ville gå så fort som möjligt sa till dom senast för några veckor sen att jag oroar mig över hur rutinerna vid en sån här situation ser ut ..Gjutterstrumpa skrev 2017-04-19 18:13:39 följande:
Hade inte förskolan febernedsättande att ge?
Jag förstår att du blev frustrerad. Och om ni alltid är nästan underbemannade så är ju det givetvis ett problem.
Jag kommer att tänka på en anekdot från min dotters förskolelärare. Hon hade jobbat på en förskola på landet. Nästan alla föräldrar jobbade i stan och busspendlade. En dag bröt spydjukan ut bland flera av barnen. Det var kräk åt höger och vänster. Föräldrarna informerades men för vissa var det ett par timmar kvar till bussen gick så det var inte annat att göra än att vänta, och torka... Förskolorna måste ju vara förberedda på att föräldrar inte kan ge sig av på stört.
Hur reagerade ditt barns förskolepersonal?
fick då till svar av min ena chef att det var lugnt och att det var deras problem och att måste man gå så måste man ..
Förstår nu i efterhand att jag också hade kunnat agerat lite annorlunda.
Blev väl också mest förbannad över att bli beordrad på ett lite vad jag uppfatta otrevligt sätt att stanna när jag känner att jag måste till mitt barn så snabbt som möjligt.
Därför blev jag nyfiken över hur länge dom får begära att man måste stanna.
Förstår resonemanget från många att det tar lång tid för tex pendlande att ta sig till förskola/skola men då e det e nödvändigt ont så e det inte i mitt fall -
Det är inte alltid det är chefer och kollegor som står i vägen. Jag kan inte direkt lämna Arlandas säkerhetskontroll eller Regeringskansliet entré obevakad. Då får jag nog sparken med buller och bång. Inte så bra för barnen att svälta ihjäl...Froken Lokens skrev 2017-04-19 17:32:18 följande:Det gör det för mig och som tur var resonerar chef och har kollegor på samma sätt.
-
Jag håller helt med. Dessutom så finns det (förhoppningsvis) flera man kan ringa. Pappa/farmor/morfar/faster etc etc etc...Gjutterstrumpa skrev 2017-04-19 17:56:27 följande:
I ditt fall förstår jag inte varför du inte kunde vänta en halvtimme. Barnet hade feber, det hade inte brutit benen av sig, fått epeleptiska anfall el.dyl. Att börja gråta för att få vänta en halvtimme på att hämta sitt barn med feber låter som en kraftig överreaktion om jag ska vara ärlig.
Jag tycker att man får väga barnets skada/sjukdom mot hur mycket man behövs på jobbet. Man får vara där man är mest behövd helt enkelt. Om förskolan ringde mitt i lunchrusningen och det inte var värre än lite feber så håller jag med din chef om att det kunde vänta.
