Förskola: Utgå från mina tider trots att pappan är hemma?

DU ska ta upp på inskolningen att pappan inte är arbetssökande utan bara är hemma och latar sig. De kan ju inte ta upp nåt om du ljuger och låtsas som att pappan inte existerar eller är arbetssökande.

Hur korkad är du, med anledning av din kommentar högre upp? Det är väl ingen som misstycker att du ska studera, pappan kan då ta hand om barnet!!! Det är ju du själv som skriver att du får hoppa av utbildningen om ni inte får förskola.

Sexist - Menar att det skulle vara en besvikelse att få en dotter.

Rasist - Antar att icke-svenskar är emot flickor baserat på ingenting.

Homofobi - Tja, sexister och rasister brukar vara homofober på köpet. Jag frågade endast, anklagade dig inte för homofobi.

Nej, det var du inte.

Nu måste jag gå, kommer tillbaka om en stund (så ingen tror att jag flytt tråden för att jag inte svarar på två sek)

Jag hade försörjningsstöd och hade fått avslag annars. Soc på Östermalm i Stockholm hade 8-17 som KRAV!
Ingen lämnar väl sin lilla 1 åring de tiderna om man inte måste?!

Jag tycker inte att den här TS ska matas längre! Fredag all over again. Typ. Den här tråden ger mig rysningar av någon anledning!

Det har du rätt i.

Mina barn var infektionskänsliga så vi var aldrig på öppna förskolan. Jag hade inga vänner som var föräldralediga samtidigt som jag var så det blev lite ensamt tyvärr. Vi hängde på lekparker, gick i skogen eller var hemma. Varför skulle inte din man klara av det ? Livet är lite tråkigt ibland, så är det bara.

Som så många andra här skriver, så kan jag inte förstå varför TS man inte kan ta hand om barnet! Hon skyller på att han kan inte - varför har han inte velat, och varför har inte hon velat lära honom det innan? Att hon skulle börja plugga, alternativt jobba kommer ju inte som någon överraskning.

TS förstår inte heller vad han skulle kunna hitta på att göra med barnet om han hade hand om det. Vad sägs om lekplats? Promenader? Ta med barnet på hans andra aktiviteter som han gör på dagarna i vanliga fall (med viss begränsning i vad som är lämpligt att ta med barnet till) etc. Det vill säga saker som andra föräldrar gör med sina barn, oavsett förälderns kön.

Sedan funderar jag även på barnet... TS skriver att när hon jobbar så har hon med barnet till brukaren och då är även pappan med där. Då turas TS och pappan hålla i barnet. Men brukar inte de flesta ettåringar vara mycket utanför mammans/pappans famn? Måste barnet hållas hela tiden? För om barnet inte klarar av att inte vara i famnen hela tiden, hur skulle det klara av att vara på förskolan långa dagar då personalen kan inte ha barnet i sin famn hela tiden?

Vad det gäller språket, varför vill inte pappan lära sig språket innan alla papper är klara? Får han inte gå SFI? det finns svenskakurser och böcker att låna på biblioteket. Och man kan köpa på nätet. Vore det inte bra att försöka lära sig språket, och öka sina chanser att få ett bra liv genom att plugga svenska redan nu? I det TS skriver får jag en uppfattning om att TS barns pappa saknar vilja att försöka få ett ordnat liv där han kan vara med och försörja sin familj. Det är ju betydligt roligare att umgås med vännerna och leva på TS som låter sig (?) utnyttjas.

Är det vanligt att män i hans kultur inte tar hand om sina barn? Eller behöver han föräldrautbildning?