De som pratar fejkad stockholmska!

Äsch, nu ska du inte vara petig här. 
Nu har du ju fått mig att inse vem jag är.
Jag känner att jag vill bekänna att jag är en av dom första invällarna i Stockholm, en som ockuperade fina staden. 
Och inte kunde jag lingon bland kidsen heller, ingen sfi fick jag. 
Jag erkänner jag kom för bidragen, det vill säga veckopengen och sängen och maten. 

Det är det jag menar, att man präglas av de runt omkring en. Naturligt.

Precis. Jag har aldrig i mitt liv varit i Blekinge eller Östergötland till exempel, men lik förbenat har jag plockat upp en del ord, uttryck och ljud därifrån, av min mormor.

Det är huvudtaget ingenting jag skulle reflektera över. Skulle nog inte ens lägga märke till det.

Det går inte att jämföra att ha tittat på ett par avsnitt av skånska mord eller edward persson-filmer med det i princip homogena mediala flödet av "mälardals-dialekter". (Ja, undantag finns. ).

Det är väl självklart att språk likriktas genom medial "hjärntvätt". Precis som det nästan är omöjligt att hålla en 30-min konversation med en svensk idag utan att det kommer dyka upp amerikanska (engelska) ord, uttryck och slang.

Och trots att väldigt många svenskar inte satt sin fot i nordamerika så  är det extremt många som väljer att försöka prata med en sådan dialekt.

Sedan skulle jag vilja påstå att det i princip bara är stockholmare själva och en och annan stockholmofil som skulle kalla stockholmska för "hippt"

Nu är ju som sagt stockholmskan mindre utpräglad än tidigare, för det mesta talas den "rikssvenska" som hörs på tv.

Man plockar upp sitt sätt att tala på olika sätt, vissa talar mest som sin mamma eller pappa, andra som bästa kompisen eller favoritfröken i skolan, många blandar från olika håll och vissa plockar upp en hel del från tv, inget konstigt alls.

Kan tillägga att jag känner en småländsk familj där ena föräldern är från Mälardalen. Ena barnet pratar småländska med skorrande r, andra barnet i princip rikssvenska, så kan det bli

Jag är från Skåne, men har bott längre norrut i landet i över 10 år nu. Jag har själv funderat på att byta dialekt till något mer "rikssvenskt". Jag upplever nämligen att jag alltid får säga saker två gånger, folk uppfattar inte vad jag säger första gången. Hemskt irriterande. Det är ju också så att man inte kan "glida över" till rikssvenska från skånska, de är allt för olika. Man får byta helt och hållet, precis som t ex Stellan Skarsgård och Siv Malmqvist har gjort.

Finns ju en del unga som inte vill framstå som lantisar. De kanske skäms över den håla de bor i och är uppväxta i. Då lägger de sig till med 08:e-dialekt för att verka mer "brighta", intellektuella och mindre inskränkta. Jag är själv djupsmålänning men hade en period i min ungdom när jag  försökte prata stockholmsdialekt bara för att distansera mig från de "bondlurkar" och "byfånar" jag var omgiven av. En del undrade förstås om jag var 08:a och vissa störde sig på min förändring. Nu när jag har blivit äldre har jag mer bland-dialekt, dvs jag tar lite från olika håll, men min västerviksdialekt tenderar alltid att bryta igenom oavsett.

Alltså ni som inte tror att Stockholmska är en dialekt utan rikssvenska. ???? Det är precis lika mycket dialekt som något från innersta Småland. Klart det finns variationer inom Stockholm, Kalmardialekt och Nybrodialekt låter heller inte likadant.

Så är ju vissa dialekter bredare än andra, och alla är inte vackra direkt.