Hur mycket behöver man "hjälpa" ett endabarn?

Skillnaden mellan oss endabarn och er ensambarn kanske.

Vare sig jag eller sambon (barnens pappa) är speciellt sociala på helger men det kommer ändå vara självklart att barnens kompisar kommer att få vara hos oss på helger om så önskas (har tvillingar).

Jag och sambon är båda endabarn. Jag har haft semestrar i huvudsak ensam med mamma + sambo eller pappa. Somrarna har spenderats med mormor och hennes föräldrar (så länge de levde) och att morfar kom upp på helgerna. Ibland blev det någon vecka eller två då mina kusiner (2 år äldre samt 6 månader yngre) kom upp. Hittade en kompis som bodde typ grannar med oss på andra sidan skogen. På sportlov kunde det hända att en kompis fick följa med till landet.

Har aldrig saknat att växa upp med syskon. Har haft vänner i skolan där man antingen varit hos kompisen eller kompisen hos mig efter skolan och på helger när det passat. Har alltid kunnat leka på egen hand med en riklig fantasi. Har aldrig varit ett speciellt krävande barn utan klarat mig bra på egen hand. 

Det har gjort att jag aldrig haft riktigt behovet av att "vara som alla andra" vilket öppnade upp för utfrysning i högstadiet när jag inte ville göra som de populära tjejerna (prova på att röka och dricka alkohol). Jag vet att jag klarar mig bra på egen hand även om det alltid är trevligt med lite sällskap. 

Nästan exakt så var och är det för mig :)