Jag tror min man skäms över mig
Han kanske utger sig för att vara singel och håller dig hemlig för du är så mycket yngre.
Det hade jag tänkt.
Inlägg från: Anonym (Hmmm)
|
-
-
Hur är han annars? Är det han som bestämmer och har sista ordet? Jag hade gjort som på film, dykt upp på julfesten och presenterat mig satt mig bredvid han och utstrålat självsäkerhet. Sen sett hans reaktion efteråt om han skämdes eller tänkte "okej vad bra hon tog steget jag orkar inte dölja detta längre jag älskar ju henne"
-
Eller festat järnet på eget julfirande utan honom!Anonym (Hmmm) skrev 2017-11-17 01:35:20 följande:
Hur är han annars? Är det han som bestämmer och har sista ordet? Jag hade gjort som på film, dykt upp på julfesten och presenterat mig satt mig bredvid han och utstrålat självsäkerhet. Sen sett hans reaktion efteråt om han skämdes eller tänkte "okej vad bra hon tog steget jag orkar inte dölja detta längre jag älskar ju henne"
-
Du var 16 år vare sig du erkänner eller inte så var du ett barn, under 18 år. Jag känner de som blivit sambos i din ålder och de säger samma sak "varför fick jag flytta hemifrån jag var bara ett barn jag gick fortfarande gymnasiet"Anonym (Jag) skrev 2017-11-17 05:50:26 följande:
Det finns ingen skev maktbalans och jag var definitivt inget barn.
I vardagen är det ingen av oss som bestämmer mer än den andra.
Så inget våld fysiskt eller verbalt är inblandat? -
Precis håller med, vi menar bara väl (även om vi låter som vassa knivar) ta hjälp med terapi och lägg fram problemet eftersom du älskar honom och vill satsa på er relation. Varför jag frågade hur han beter sig om han bestämmer är för att utesluta att du lever under våld. (av ren omsorg) det betyder inte att han inte kan vara en bra man förutom den här biten där era behov inte går ihop som kan finnas i alla bra relationer allt från kommunikationsproblem till olika sätt å tänka , olika förväntningar och så vidare.Stårschan skrev 2017-11-17 13:34:27 följande:
Vad tråkigt. Men jag tror att mycket av det som du uppfattar som påhopp i själva verket är naturliga reaktioner från folk som ser att er relation är destruktiv, och faktiskt vill försöka hjälpa dig att själv få upp ögonen för vad som är tokigt, så att du kan gå vidare och försöka förbättra din situation.
Du startade ju den här tråden av en anledning. Du är ledsen och besviken över att din man behandlar dig illa. För det gör han, och det verkar han ha gjort så länge att du blivit lite van, och tror att det är OK. Men det är det inte. Jag tror att ni skulle må bra av att gå till en familjerådgivare och få hjälp av en tredje part att kunna prata ut om hur ni upplever er relation. Efter tio år och två barn tillsammans så förstår jag om du vill jobba på förhållandet snarare än att skiljas, men ni måste nog ta hjälp utifrån. Du upplever att han - mannen som skulle stå vid din sida och älska dig i nöd och lust - skäms för dig. Han verkar inte ens förstå att det finns ett problem. För att det här ska funka måste ni kunna tala med varandra, och han måste vara beredd att kämpa lite för att du ska må bra i er relation. Ditt liv är för kort för att slösas bort.