Anonym (j) skrev 2017-12-02 23:36:09 följande:
Men Asperger är ju inte samma sak som mental retardation, då borde man väl kunna ändra på sitt beteende? Om man nu får det förklarat för sig tydligt.
Kan DU ändra ditt beteende om du får något förklarat? Säkert inte med vad som helst. Med vissa saker funkar det, visst. Men om du t.ex. skulle flytta till ett annat land, där man beter sig ganska annorlunda, jämfört med det som du är van vid - då skulle du inte kunna anpassa dig så snabbt. Kanske efter längre tid. Jag har själv flyttat land, så jag talar av erfarenhet.
Man kan relativt lätt ändra till något som man är bekant med, något man brukar göra. Men om det är ett beteende som inte är naturligt för en, eller som man är helt ovan med - det är mycket svårare. Och det har inget (eller inte så mycket) med intelligens att göra. När det gäller folk med Asperger, så tycker jag att man kan förvänta sig att de tänker till om man verkligen säger till på skarpen och om det är absoluta förbud så som: Man får inte ta på andra om man inte har kollat att det är okej. Sedan är det svårare när det gäller små saker som inte är så uppenbara. Folk med Asperger/autism har en annan logik, en annan referensram. Så oftast är det så att man når fram till dem om man förstår hur de tänker. Man pratar förbi varandra annars, Problemen beror på missförstånd.
Jag jobbar med ungdomar med Asperger, därför har jag erfarenhet av dessa missförstånd. Vi har en gång haft en ungdom som vi var tvungna att flytta ifrån dem andra ungdomarna, att ha hen någonstans med bara vuxna, eftersom han insisterade att han FÅR göra si eller så. Visst, det finns många saker som man får göra - teoretiskt - men de kan ändå irritera andra människor väldigt mycket. T.ex. kunde det handla om att gå in på andra ungdomars arbetsplatser och stå där, bakom dem. Och det tycker andra ungdomar är obehagligt om någon bara står bakom dem när han inte har något där att göra. Vår kurator sa till hen: Visst, man får göra det, men då får man också ta konsekvenserna - som att folk då inte vill ha med en att göra. Jag tyckte det var lite hårt, jag tror inte det ändrar på beteendet. Jag försökte säga till hen istället att det är bättre att inte göra tvärtom det som de flesta gör. Även om man "får" göra det. Eftersom det inte handlar om vad man får eller vad som är rätt eller fel. Utan här handlar det om att majoriteten vill göra på ett sätt och om du gör på annat sätt, så blir de irriterade. Det gör STOR skillnad hur man förklarar.
Generellt tycker jag att det är bra om du försöker förstå hur personen tänker, eftersom de oftast inte vill någon illa (de flesta med Asperger är ganska snälla, och ärliga) och att man försöker reda ut vad missförståndet är. Men man bör förstås inte ta vilken skit som helst, man bör säga ifrån när personen går över gränser. Där min man arbetar fanns det någon konsult som verkade ha Asperger och som var för närgången mot en tjej där. Han fick en varning, sen fick han sparken. Det går förstås inte att någon gör så. Eftersom han ändå verkade ganska högfungerande, så tror jag att han kommer att vara försiktigare nästa gång.
