Ni som på riktigt valt att fortsätta

Vi fortsatte och det blev bra. Det beror nog på omständigheterna och var man är i livet. Jag gjorde ungefär så här:
* jag fick historien över vad som hade inträffat i min frånvaro. Hon berättade allt, egentligen utan riktig ånger eller ursäkter.
* jag gjorde lite grann om på historien så att den räddade min självkänsla och hennes karaktär. Det blev till en historia om en kvinna som blev frestad av sina känslor när sjömannen seglade lång tid ute på havet. Kvinnan kom till att älska två män samtidigt, utan att veta vem hon skulle välja.
*jag gav historien ett lyckligt slut. När sjömannen kom tillbaka från havet och gick i land för hennes skull ,så förstod kvinnan att han var hennes livs kärlek.
*Vi blev eniga om att fortsätta som om historien var sann. Det har vi gjort i 25 år nu. Historien blir sannare för var dag.

Så mitt råd ( som man) är:
* bestäm dig om du kan och vill fortsätta
* när du bestamt dig för att du kan och vill, så lägg locket på. 
* utdela inga straff
* nämn det aldrig i gräl
* få sexlivet till att fungera, som om inget var hänt