Hur många fler lögner skall jag orka ta?

Vill börja med att säga att det är jag som skrivit denna tråden:www.familjeliv.se/forum/thread/77710517-ar-jag-for-slapp-for-honom

Så har ni bakrundsinformation iaf...

Igår dök erkännandet upp för lögn nr 3...

På något sätt kom jag fram till att han antingen är oskuld eller enbart vart med sin första.

Självklart var det också lite hjälp från er med.

Vi ställde oss i duschen och jag hade dragit upp det lite innan med vad jag trodde om honom.

Så i duschen sa jag med vänlig röst: berätta nu sanningen för mig. Och han tittade på mig och log lite och sa: du vet sanningen..

Iaf...det kom fram till att han aldrig någonsin har haft ons...att han inte tyckte om hur de tjejerna betedde sig...hur billiga de var..

Han log ganska mycket och jag frågade varför han står där och ler när lögn 3 kommit fram?

För att jag blir sån här när jag blir nervös och stressad...

Ok...jag ville testa honom lite...han har alltid sagt att han ville ha ridställning med tjejer. Att det var han som valde det. Så jag frågade: vem var det som ville ha ridsrällningen av dig och ditt senaste ex? Hon, sa han...

Ok...ni kan ju förstå att under hela dagen hade jag ju frågor för att i helvete!!!,2.5 år med lögner!!

Jag har mått dåligt för ingenting och inte en enda jävla gång har han försökt få mig att må bättre.

Varje gång har han alltid sagt att det är sanningen...och att det inte finns fler lögner.

Han sa igår efter att jag frågat att han tänkt berätta när jag är mer mentalt stabil..Och vems fel är min mentala hälsa då???

Precis innan läggdags så ville jag testa han igen så jag frågade: vem av dig och ditt ex ville ha ridställningen? Jag, säger han...

Mitt hjärta stannade....Men du sa ju i duschen att det var hon? säger jag då..

Ja..hon ville det och jag ville det..vad är det du inte förstår? Varför vänder du alltid på allt man säger? sa han då.

Överreagerar jag?

Sen håller han tyst..Vi försöker sova..han ignorerar mig totalt...Jag kunde inte sova alls...låg och tänkte och tänkte....Och varför det blev så känsligt för honom helt plötsligt?..

Kl 4 på morgonen är jag fortfarande vaken...han reser sig då upp ur sängen för att gå ut och röka..jag försöker prata med honom..han ignorerar totalt....Helt iskall är han mot mig.

Jag tom säger förlåt...ingen respons...

I över 1.5 timma gråter jag och får panik för att han inte pratar med mig...sitter på hans knän när han sitter i stolen för att prata...han bara blundar och kniper munnen...Han ignorerar mig till det fullaste. Jag säger då : jag gör vadsomhelst för dig om du säger vad detta handlar om..

Packa din väska och dra...säger han då...

Första jävla ordet på 4 timmar.

Jag säger då att jag först vill veta vad det är.

Han säger: hela dagen har du hållt på och jag har bett dig att sluta...

Men vafan!!! Han kan bara ljuga och sen skall jag svälja det som en fin flicka???? Handlar inte ett förhållande om ärlighet och kommunikation?

Idag ville jag prata med honom och han sa att han kommer ignorera mig om jag frågar saker. Att han är trött på att försöka.

Försöka? Är ljuga att försöka?

Snälla...jag känner mig mentalt knäpp....Jag behöver en utomståendes perspektiv på detta..

Hur skulle ni reagerat? Hur skulle ni gjort i min situation?

Har jag överreagerat? Jag blev irriterad på han nu imorse och sa: ok..from nu kommer jag tänka att du antingen var en oskuld innan mig eller en jävla casanova.

Jag känner mig bedragen....Han är jävligt bra på att ljuga...jag trodde på honom i 2.5 år!!! Men nu känner jag ingen tillit alls.