Vill inte vara ifrån sonen och jobba

Du verkar ju vara medveten om att det är sjuka tankar, så du kanske ska söka hjälp?

"Som tur är så blev pappan nyss arbetslös"
wtf?

Jag känner igen dig från många trådstartar och förstår att du är en rätt orolig och osäker person vilket så klart inte är nåt fel med. Men du kanske ska fundera på att söka hjälp med en del av dina tankar. Vi har alla dagar då vi tänker lite morbit om att man kan dö imorgon osv men det går ju inte att oroa sig för det varje dag, då kan man ju inte leva ett normalt liv. Att tänka att jag kan dö imorgon och att jag i så fall hellre är med min son istället för på jobbet är inte sunt. Jag hoppas du förstår att jag skriver det i bästa välmening, du verkar vara en bra mamma med din sons välbefinnande i tanken i första hand, men lite hjälp med din oro behöver du nog.

Du är fullständigt frisk och behöver inte alls terapi för att du vill vara med din son! Möjligen för att du är generellt en orolig människa men det är helt normalt att vilja vara förälder på heltid. Om du/ni har råd skulle jag säga att du ska vara hemma så mycket du kan! Tids nog börjar han ändå i skolan och då kan du jobba mer men den här tiden går så fort och kommer inte tillbaka, arbetslivet finns där i 30-40 år till och ingen tackar dig för att du valde jobb före familj, särskilt som det inte är vad du egentligen vill. Var hemma och älska din son om du kan!

Inget sjukt eller onormalt med dina tankar. Du vill vara med ditt barn. Kan du vara hemma längre?

Jag har valt att vara hemma med mina barn tills de börjar skolan.