Tankar o råd

Ni är alla vuxna och du har rätt till kärlek och glädje. Jättetrist om de inte känner att de kan stötta dig i det, verkligen.

Vad är alternativet? Att du stannar där du är för dina döttrars skull, och ger upp den kärlek du hittat? Det kan du fråga dem.

Bra! Jag är så glad för din skull att du träffat en person du är så lycklig med :)

Har du funderat på varför dina döttrar reagerar som de gör? Kommer de att sakna dig om du flyttar? Har de inte släppt tanken om den eviga mamman och har svårt att se att du också är människa med behov? Det vore ju så synd om era relationer skulle skadas i processen.

Ja jo visst är du långt bort men det går både tåg och flyg om ni vill ses. Du är kanske inte enda släktingen eller bekanta för dottern får man hoppas? Jag tänker också som dig, du kan inte pausa ditt liv ifall du möjligen en dag kanske behövs för ett barnbarn osv, sådant löser sig ändå. Sedan vill man kanske ha sin mamma nära förstås men råd och stöttning kan man också få via telefon :)