Va hos bm nyss. Pratade om mina små blödningar. Hon tog ett ultraljud och kunde inte riktigt få fram livmodern och hon kunde inte helt få fram ett foster :(. Hon sa att urinblåsan låg lite för. Hon sa antingen är jag inte så långt gången som jag tror, eller så gömmer de sig å bara kan ses med vaginalt ultraljud eller så har graviditeten stannat av i tidig vecka ???? Får snällt vänta till nästa fredag för att göra ett vaginalt ultraljud.
Bm sa att hon inte fick en klar bild av livmodern. Hon sa att där kan de vara något men hon var inte säkert.
För att det ska synas tydligt på ul tidigt så bör blåsan vara fyld för att lyfta upp livmodern. Kan bara säga att i den veckan borde det synas så det är nog som något av alternativen som BM säger.
Gjorde vanligt ul i vecka 9+ 6 och då var det inga problem att se. Olika ultraljudsapoarater är olika bra.
Kan nog vara MA ett alternativ som bm sa. Idag har jag blött lite och nu på kvällen har jag lite mensvärk liknande smärta ???? Jag som längtat så efter barn :( Önskade man hade mera hopp....
Ligger nu på akuten i Borås med ett MF tyvärr :(
Enligt läkarna på gyn såg dom ett foster utan hjärtslag dock litade dom inte på den apparaten på gyn så får avvakta till i veckan för mer detaljerat svar. Min livmoderstapp va stängd och allt där såg fint ut. Dom kunde inte förklara klumpatna eller Vrf jag blödde så mycket. Jag blir helt snurrig å konstig i huvudet av att inte få några klara svar i allt detta.....
Är mellan hopp och förtvivlan ????
Hade sådana smärtor igår eftermiddag så jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Efter ett litet tag igår så fick exet fick ringa ambulans. Dags för tur nr 2 till akuten :(
Visade sig att efter dom opererat bort cellförändringar 2011 så hade min tapp blivit trång, så de hade fastnat där. Där av extrema smärtor m.m Gyn läkaren fick hjälpa till att ta bort allt å vidga tappen.
Dock valde exet (pappan) att inte följa med till sjulhuset för han va tvungen att tänka på att han skulle upp å jobba idag. Ambulansen kom 17.15. Kände mig så utsatt å ensam i mina smärtor. Kändes som livmodern skulle explodera och sprängas vid varje "krystning" Tur som va kom mamma å pappa till slut. Men det är 10 mil mellan Trollhättan och Borås :(
Blev inlagd för observation så det inte hände igen att de blev stopp.